Semlor

semla
Jag är uppvuxen med en pappa som älskar semlor, så i min familj brukar semlesäsongen starta någon gång efter nyår. Hemma hos mig påbörjades den igår när jag fick ett akut sug efter en fluffig kardemummabulle med grädde och mandelmassa. Vad jag förstått råder det högst delade meningar kring semlor och huruvida det är gott eller inte, när man får äta dem och hur de ska se ut. Jag gillar klassiska semlor allra bäst och tycker de är för goda för att bara ätas under ett par dagar i februari – därför har jag börjat redan nu.
 
semla
Allra godast är de såklart om man gör dem själv och är man riktigt ambitiös kan man baka sina egna bullar. Det hade jag dock varken tid eller ork med igår när semlesuget slog till, så jag köpte färdiga bullar. Sedan vispade jag grädde och rörde ihop fyllningen. Tricket för en saftig semla med mycket smak, är att inte snåla på fyllningen. Jag gröpte ur en ganska stor grop i botten och skar en centimetertjock skiva mandelmassa. Sedan mosade jag mandelmassan tillsammans med de urgröpta brödsmulorna och en skvätt mjölk tills det blev en krämig fyllning.
 
semla
I med fyllningen i den lilla gropen, på med vispgrädde, locket på toppen och sist lite florsocker över allt. Tada! Årets första semla är klar och fler lär det garanterat bli. Har ni börjat er semlesäsong än?

Att vara tjugofem

ost & kex
 
semla
 
En sämre sak med att vara tjugofem, på väg mot tjugosex, är att jag snart inte är det minsta ungdom längre. Hejdå billiga tåg- och flygbiljetter. Hej fullpris och vuxenliv. Men en bättre sak med att vara tjugofem, på väg mot tjugosex, är att jag är tillräckligt gammal för att bestämma middagar själv men tillräckligt ung för att inte orka vara förnuftig jämt. Det är alltså fullt legitimt att inte orka laga middag en onsdagskväll utan istället blanda dipp, skära upp grönsaker och plocka fram ett gäng ostar och kex. Eller som idag, på lunchen, när det vräker ner snöblandat regn utanför fönstret, jag har ingen matlåda i kylen och är inte alls sugen på någon hämtmat från ställena omkring. Då kan jag gå till Sturekatten, köpa en semla och bestämma att den blir min lunch. Bara för att jag vill, bara för att jag var sugen, bara för att semlor är så gott. Så ja, ibland är tjugofem, på väg mot tjugosex, den absolut bästa åldern.