kängor – Julia Eriksson

Höstaccessoarer

Bara för att vädret vänt och blivit gråare än grått behöver man ju inte göra samma sak själv. Nej, jag tänker tvärtom och försöker liva upp min yttergarderob med lite extra färg. Så här ser ni några nya saker som fått flytta in i min hall under de senaste veckorna.

Den smaragdgröna väskan med prägling kommer från Zara och rymmer mer än vad man tror, så den har redan gått och blivit en favorit. Även den röda baskern kommer därifrån och bidrar till att jag känner mig 200 % mer fransk. Eftersom jag fått för mig att jag inte passar i vanliga mössor är jag glad att ha ett gäng baskrar i olika färger att välja på istället. Den knallrosa halsduken är stor som en filt, värmer ordentligt och kommer ifrån H&M.

De blanka oxford-skorna från Monki är ju inte så färgglada men ganska nya och funkar till nästan allt. Sulan är lite tjockare utan att de blir jobbiga att gå i, så de passar perfekt till kjol eller klänning och strumpbyxor. Mockakängorna till vänster är ifrån en limited edition-kollektion av Zara och den ultimata kombinationen av friluftsliv och mode. Jag älskar den rosa klumpiga sulan och de gula skosnörena som gör att de känns som ett par vanliga Timberlands på väg till rave. Lite bekvämt och lite galet – typiska Julia-skor helt enkelt!

Guld & Gucci

Fredagen till ära bjuder jag på guldklänning och discodans. Det är nämligen min sista dag på reklambyrån Animal idag och då vill man ju vara extra glänsande. Efter fyra år är det dags att göra nya saker och det känns såklart lite vemodigt men allra mest spännande. Jag lovar att berätta mer om detta inom kort, men nu är fokus på att fixa ett avslut på topp!

Klänningen jag har på mig kommer från Zara och jag köpte den i mellandagarna som backup till min nyårsklänning. Extremt guldig och lite 70-talig i sitt snitt.

Kängorna är mina vinterfavoriter i från Gram. Perfekta för spontana danssessions.

Skärpet är från Gucci och en liten jag har sagt upp mig och skaffat nytt jobb-present från mig själv till mig själv. Jag bestämde mig någon gång förra våren att jag skulle unna mig det när jag gjort något riktigt bra och när jag signade mina papper i november slog jag till. Jag har redan hunnit använda det massor och tycker det passar till typ allt. Så fint och dessutom en liten symbol på att jag gjort något bra.

Vinterkängor från Gram

Efter tre år på slaskiga gator, leriga festivaler och snötäckta stigar så kände jag att det var dags att byta ut mina, ganska slitna, Dr Martens-kängor till något mer rejält. I anda med mitt koncept där jag vägrar frysa i vinter var ett av kraven att det skulle gå ned både extra sockor och en varm sula. Först funderade jag på ett par likadana Dr Martens som jag haft innan eller ett par klassiska svarta Timberland-kängor, men båda alternativen kändes lite tråkiga.

Efter lite letande hittade jag dock dessa kängor från det svenska märket Gram. De döper alla sina skor efter hur mycket de väger och dessa heter 469g. De har en ganska chunky sula men ser ändå nätta ut på foten och är dessutom supermjuka. Och jag kan utan problem få ned både en varm sula och ett par stickade strumpor i dessa vilket gör att jag borde kunna ha dem hela vintern lång.

Detaljen med den lilla guldflärpen tycker jag är superfin (är lite sugen på att göra fler i egna färger!) och om man skulle tröttna på den kan man bara plocka av den. Perfekt! Jag vill också passa på att (helt osponsrat) berömma Gram för deras ypperliga leverans. Jag beställde skorna med vanlig leveranstid på deras hemsida kl. 13.15 igår, vid 14 hade de skickats iväg och idag efter lunch fick jag ett meddelande om att de kunde hämtas ut hos mitt postombud. Hur snabbt och hur bra? Sådant gör ju en extra glad, så tack från mig och mina fötter!

Om glitter, lördagen och folk på Trädgården

Tjena tjena från söndagsångestens högkvarter i Skärmarbrink. Jag sitter här med en låda glass, håret i en boll på huvudet, en vän på andra sidan luren (luren? Sånt 90-talsord!) och kontemplerar över livet utan att egentligen komma fram till något.

I total avsaknad av skönhet idag tänkte jag att vi istället skulle titta på hur jag såg ut igår. Planen för kvällen var: middag på Bananas → heja på deltagarna i Midnattsloppet → stöka runt på Trädgården. Den fullföljdes utomordentligt kan jag meddela. Att klä sig efter de tre ovanstående aktiviteterna var desto svårare men inspirerad av OS-gymnasternas strassprydda, tighta bodys tog jag fram det mest glittrande plagget i min garderob. Kombinerat med sparka grus-vänliga kängor, min svarta mockajacka som nog sett alltför mycket vid det här laget och en liten silverväska som en gång beskrevs som ”innerpåsen till ett bag in box-vin” (jag blev mycket sur då, nu i efterhand är det mest kul), var looken *fulländad*.

Eftersom min kompis som jag skulle möta upp var lite sen hade jag typ hundra år på mig att göra mig i ordning. Jag lade således onödigt lång tid på att locka håret (det var spikrakt när jag kom hem sen) och tricksade med ögonskugga. Sånt som är kul när man har oändligt med tid och som resulterar i att jag knappt kände igen mig själv. Som tur var gjorde alla andra hundra pers jag sprang in i på Trädgården det. Och by the way, man tänkte kanske att det skulle vara lite, lite mindre folk och lite, lite ”osnyggare” folk nu när halva Stockholm invaderat Göteborg och Way Out West? Men icke. Har nog aldrig sett så många med fördelaktigt utseende någon kväll där innan. Dessutom, 70/30 majoritet snygga män. Ens WOW-FOMO lindrades ju lite där och då i alla fall.

Nåväl, det var ett litet sidospår! Nu, åter till glasslådan och söndagsångesten. Förresten, vad gör ni idag, förutom att läsa den här bloggen? Låt mig veta, jag är genuint intresserad av era söndagssysslor. Taco hej!