Kategoriarkiv: Fint

Mot Stockholm

God morgon! Nu ska jag rulla iväg på en liten roadtrip mot Stockholm. Där blir det lite kikande i affärer och kanske en och annan shoppingpåse får följa med hem. Säg hej om ni springer på mig, okej? Och förresten, ber om ursäkt för dåligt bloggande men bredbandsbolaget har ställt till det och har något lokalt fel på min gata typ, så min uppkoppling är lite svajig.

27 april

God morgon eller god middag eller vad man nu säger. Här sitter jag och dricker kaffe ur min finaste alfapetmugg och äter chokladboll till. Ingen föredömlig frukost direkt, jag lovar att jag inte gör såhär varje dag, men ibland måste man få göra undantag. Som när man vaknar förkyld med en näsa som måste snytas varannan minut, en ond hals och ett värkande öra. Igår skickade jag in min hemskt tråkiga rapport och det tänke jag fira idag genom att ta tag i min företagsdeklaration, jippi! Sen ska jag trycka och skicka iväg tygpåsar också, så alla ni som skickat in beställningar kan snart vänta er en påse i brevlådan. Bra va?

Satan i gatan



Hej! Idag har jag haft gröna strumpor i propra skor och mormors gamla skinnväska som sällskap. Dessutom har jag hunnit med lunch i solen och lite kaffe. I öronen har jag haft Satan i gatan med Veronica Maggio och då och då har jag varvat den med Aviciis Penguin. Annars sitter jag mest och utvecklar en ny sport, jag kallar den rapport-freestyling. Resultatet? Sådär…

Verklighetsflykt



Tillbaka i Sverige betyder också tillbaka till verkligheten och det är inte alltid så värst roligt. Just nu betyder min verklighet nämligen en tio sidor lång rapport om en specifik retorisk situation på min praktikplats (ursäkta, men vem kom på en så meningslös uppgift?!), en ekande tom kyl, deklaration för mig & företaget, en diskbänk full med glas, ankommande redovisningar i kurser och en växande tvätthög. Ja, ni hör själva, inte så värst kul. Därför är det skönt när man ibland får fly från verkligheten, som idag när vi satt i Strömsparken och åt jordgubbstårta för att fira Stinas födelsedag, underbart!

Påskafton


Igår var en bra dag! Jag kom hem på fredagsnatten och hann sova några timmar och packa upp mina väskor innan det var dags att åka ut till familjen på landet. Där åt vi massor av god påskmat och jag blev firad lite i efterskott. Vi fick leta påskägg, måla ägg och äta god påsktårta allt medan solen sken från en klarblå himmel.


Sedan framåt kvällen tog jag och Filip bilen in mot stan och min lägenhet där jag styrde en liten födelsedags/jag-har-kommit-hem-fest. Många fina vänner kom hit och vi var nog runt femton stycken som trängdes i min etta. Sedan gick vi ut på Karateklubben och jag studsade runt i mina vita converseskor. En bra påskafton helt enkelt! Vad gjorde ni?

Påskpynt







Påskpyntar bloggen med några fina bilder ifrån Monki. Älskar verkligen den magiska, lite dockiga och grönskande världen de byggt upp här. Fotoarbete när det är som bäst!

Nu ska jag ta tag i något som jag verkligen avskyr; packning. Alla London-saker ska ned i två små väskor (hur?!) och tas med på planet hem till Sverige. Önska mig lycka till…

Tisdagspicknick

Jag älskar att jag har den här typiskt svenska egenskapen som innebär att så fort det är fint väder så måste man sitta ute och ”passa på nu för man vet aldrig när det blir regn igen!”. Förstå då idag när det var 25 grader varmt och strålande sol i London. Efter att ha suttit inne på ett luftkonditionerat kontor hela dagen var jag ju helt enkelt tvungen att avsluta dagen med lite parkhäng, inte sant?



Karin och jag skyndade därför hem och fixade lite mat. Jag tog med en sallad med stekt kyckling, ruccola, fetaost och körsbärstomater, en flaska apelsinjuice, en burk jordgubbar och lite choklad.


Sen satt vi där i kvällssolen i den där lilla fina parken som tillhör vårt bostadsområde. Så underbart att kunna sitta barbent och med bara linne i aprilkvällen utan att frysa! Jag kan skriva om och om igen hur glad jag är för att det är vår, för ett tag trodde jag verkligen att den aldrig skulle komma, men nu kan jag andas igen. Varje liten solstråle, plusgrad och utomhuspicknick är en seger över vintern!

Sådant jag saknar

Jag kan inte förstå att det bara är tre dagar kvar här i London. Av alla tidigare trettiofem återstår nu bara tre små, det är inte ens hundra timmar. Min tid här har varit otroligt fin och väldigt lärorik. Jag har fått prova på att bo på riktigt i ett annat land och det är verkligen skillnad på att vara här några gånger på semester och på att verkligen bo och leva här. Jag har också fått jobba på riktigt, med riktiga arbetsuppgifter, på en riktig arbetsplats och det är tusen gånger roligare än vad jag kunnat föreställa mig. Nu vet jag att det jag utbildar mig till kommer vara till nytta. Jag är så glad att jag tog den här chansen, att jag inte tvekade, för jag tror det är sådana här saker som får mig att utvecklas som människa. Nya, ibland jobbiga, situationer lär en så mycket mer än vad tryggheten hemma gör! (Det låter klyschigt, men det är sant!)

Det kommer kännas konstigt att åka hem samtidigt som det ska bli skönt också. För oavsett hur fint och fantastiskt och spännande London är så finns det ju en del saker man saknar.

– Som att ha tre minuters promenad till skolan. Här ägnar jag två timmar varje dag åt att ta mig till och från jobbet.
– Eller trägolvet i min lägenhet. En fånig grej att sakna men det är så fint. Och jag förstår verkligen inte poängen med heltäckningsmatta. Särskilt inte vit heltäckningsmatta i hallen…
– Alla nära och kära. Familjen, kompisarna i skolan, alla andra vänner, sådana man bara vill prata med lite då och då.
– Min dusch, som nog är världens bästa dusch. Nåväl, den reagerar i alla fall blixtsnabbt på när man justerar värmen, det går att få supervarmt vatten i på bara några sekunder och den har en rak och koncentrerad stråle. Det verkar faktiskt vara sällsynt med alla dessa egenskaper hos andra duschar.
– Den svenska enkelheten. Man behöver inte säga ”Hej, hur mår du? Jag mår bra. Tack för att du frågade.” till kassörskan på ICA som inte ens noterar svaret.
– Och delar av min garderob, att handla på Hemköp, min spis som inte är en läskig gasolspis, att se vitsipporna slå ut längs med strömmen, mina iPod-högtalare, att få dj:a…

…men mest av allt har jag nog saknat den här, därför ska det bli fint att komma hem!

Primrose Hill




Igår var det som sagt aktivitetssöndag med utflykt till norra London. Vi började med ett besök på Camden Market där jag lyckades fynda ett par svarta, högmidjade jeansshorts (vilket jag letat efter i sisådär tre månader!) i en liten vintageaffär, hurra! Utöver detta fynd var det inte mycket som fångade mig med marknaden och jag konstaterade att jag är nog ingen marknadsperson egentligen. Det är alldeles för mycket krafs och folk och matos överallt! Så något lättade gick jag och Karin till Sainsbury och köpte picknickmat innan vi traskade upp på Primrose Hill som är en gigantisk kulle. Där har man utsikt över stora delar av London och kan sitta i gröngräset och bara njuta. Vi åt vår klassiska baguette med philadelphiaost, drack god dricka och knaprade på choklad. Samtidigt fnissade vi lite åt några killar framför som hade tagit med sig en gitarr upp. Vår teori var att de tänkte att gitarren skulle locka till sig tjejer men när det visade sig att ingen av dem lyckats spela ett vettigt ackord på en timme så blev det mest komiskt. Sen kom den sötaste lilla hunden som kilade runt som bara den. Det bästa och gulligaste var när hunden skulle springa nedför kullen och fick så hög fart att den snubblade över sina små korta ben och liksom välte. Annars satt vi mest där i solen och pratade om allt och inget, som varför det saknas ett ord för de som inte är män/killar/pojkar respektive kvinnor/tjejer/flickor utan det där mellantinget. Eller vad det är för mening med frisbee-golf. Eller vilken sorts fläck som är den sämta (troligtvis gräsfläcken) och tusen andra Karin- och Julia:iga saker. En bra söndag på picknick-kullen!

En lördag i London

Ikväll spelade Håkan Hellström hemma i Norrköping och det är klart, man önskar ju att man hade kunnat vara där. Men eftersom det är svårt att vara på två ställen samtidigt fick det bli en lördag i London istället och det är ju inte illa det heller. Såhär såg det ut!

Först tog vi bussen till Trafalgar Square och där gick vi in på National Gallery. Man fick inte fota där men vi strosade runt ett tag och kikade på konsten i alla fall. Bästa var 1800- och 1900-talsavdelningarna tycker jag!

Sedan korsade vi oss fram bland alla långsamtgående turister och kikade lite i affärer innan vi sjönk ned på Pizza Express för en sen lunch. Jag åt en underbart god pizza med tomatsås, getost, karamelliserad rödlök, vitlöksolja och spenat.


Mätta och belåtna besökte vi sedan ännu fler affärer, men hör och häpna shoppade jag ingenting denna dag, förutom ätbara saker förstås! Det här åt jag på ett mysigt café som vi hittade framåt kvällen.


Efter fikastunden hamnade vi här, på Dominion Theatre, för att kika på musikalen We Will Rock You.

Karin var peppad och jag likaså! (okej, fick typ tolv arga blickar av Karin för att jag lade upp den här bilden, hon tyckte tydligen att den var ”förskräcklig”, men det tycker inte jag! jag riskerar nu att utsättas för någon hämnd efter att ha lagt upp den, typ att Karin snor hela dubbeltäcket, så jag hoppas verkligen att ni gillar bilden och förstår vad jag offrar för konsten, ehrm, bloggandet)

I alla fall, musikalen var bra! Ett stort plus till alla sång- och dansinsatser men ett minus till bakgrundsgrafiken som kändes alldeles för utdaterad och 90-talig. En bra lördag blev det i alla fall, även fast jag inte befann mig i Norrköping!