Kategoriarkiv: Fint

Igår var en bra dag! Jag kom hem på fredagsnatten och hann sova några timmar och packa upp mina väskor innan det var dags att åka ut till familjen på landet. Där åt vi massor av god påskmat och jag blev firad lite i efterskott. Vi fick leta påskägg, måla ägg och äta god påsktårta allt medan solen sken från en klarblå himmel.


Sedan framåt kvällen tog jag och Filip bilen in mot stan och min lägenhet där jag styrde en liten födelsedags/jag-har-kommit-hem-fest. Många fina vänner kom hit och vi var nog runt femton stycken som trängdes i min etta. Sedan gick vi ut på Karateklubben och jag studsade runt i mina vita converseskor. En bra påskafton helt enkelt! Vad gjorde ni?

Påskpyntar bloggen med några fina bilder ifrån Monki. Älskar verkligen den magiska, lite dockiga och grönskande världen de byggt upp här. Fotoarbete när det är som bäst!

Nu ska jag ta tag i något som jag verkligen avskyr; packning. Alla London-saker ska ned i två små väskor (hur?!) och tas med på planet hem till Sverige. Önska mig lycka till…

Karin och jag skyndade därför hem och fixade lite mat. Jag tog med en sallad med stekt kyckling, ruccola, fetaost och körsbärstomater, en flaska apelsinjuice, en burk jordgubbar och lite choklad.


Sen satt vi där i kvällssolen i den där lilla fina parken som tillhör vårt bostadsområde. Så underbart att kunna sitta barbent och med bara linne i aprilkvällen utan att frysa! Jag kan skriva om och om igen hur glad jag är för att det är vår, för ett tag trodde jag verkligen att den aldrig skulle komma, men nu kan jag andas igen. Varje liten solstråle, plusgrad och utomhuspicknick är en seger över vintern!

Jag kan inte förstå att det bara är tre dagar kvar här i London. Av alla tidigare trettiofem återstår nu bara tre små, det är inte ens hundra timmar. Min tid här har varit otroligt fin och väldigt lärorik. Jag har fått prova på att bo på riktigt i ett annat land och det är verkligen skillnad på att vara här några gånger på semester och på att verkligen bo och leva här. Jag har också fått jobba på riktigt, med riktiga arbetsuppgifter, på en riktig arbetsplats och det är tusen gånger roligare än vad jag kunnat föreställa mig. Nu vet jag att det jag utbildar mig till kommer vara till nytta. Jag är så glad att jag tog den här chansen, att jag inte tvekade, för jag tror det är sådana här saker som får mig att utvecklas som människa. Nya, ibland jobbiga, situationer lär en så mycket mer än vad tryggheten hemma gör! (Det låter klyschigt, men det är sant!)

Det kommer kännas konstigt att åka hem samtidigt som det ska bli skönt också. För oavsett hur fint och fantastiskt och spännande London är så finns det ju en del saker man saknar.

– Som att ha tre minuters promenad till skolan. Här ägnar jag två timmar varje dag åt att ta mig till och från jobbet.
– Eller trägolvet i min lägenhet. En fånig grej att sakna men det är så fint. Och jag förstår verkligen inte poängen med heltäckningsmatta. Särskilt inte vit heltäckningsmatta i hallen…
– Alla nära och kära. Familjen, kompisarna i skolan, alla andra vänner, sådana man bara vill prata med lite då och då.
– Min dusch, som nog är världens bästa dusch. Nåväl, den reagerar i alla fall blixtsnabbt på när man justerar värmen, det går att få supervarmt vatten i på bara några sekunder och den har en rak och koncentrerad stråle. Det verkar faktiskt vara sällsynt med alla dessa egenskaper hos andra duschar.
– Den svenska enkelheten. Man behöver inte säga ”Hej, hur mår du? Jag mår bra. Tack för att du frågade.” till kassörskan på ICA som inte ens noterar svaret.
– Och delar av min garderob, att handla på Hemköp, min spis som inte är en läskig gasolspis, att se vitsipporna slå ut längs med strömmen, mina iPod-högtalare, att få dj:a…

Ikväll spelade Håkan Hellström hemma i Norrköping och det är klart, man önskar ju att man hade kunnat vara där. Men eftersom det är svårt att vara på två ställen samtidigt fick det bli en lördag i London istället och det är ju inte illa det heller. Såhär såg det ut!

Först tog vi bussen till Trafalgar Square och där gick vi in på National Gallery. Man fick inte fota där men vi strosade runt ett tag och kikade på konsten i alla fall. Bästa var 1800- och 1900-talsavdelningarna tycker jag!

Sedan korsade vi oss fram bland alla långsamtgående turister och kikade lite i affärer innan vi sjönk ned på Pizza Express för en sen lunch. Jag åt en underbart god pizza med tomatsås, getost, karamelliserad rödlök, vitlöksolja och spenat.


Mätta och belåtna besökte vi sedan ännu fler affärer, men hör och häpna shoppade jag ingenting denna dag, förutom ätbara saker förstås! Det här åt jag på ett mysigt café som vi hittade framåt kvällen.


Efter fikastunden hamnade vi här, på Dominion Theatre, för att kika på musikalen We Will Rock You.

Karin var peppad och jag likaså! (okej, fick typ tolv arga blickar av Karin för att jag lade upp den här bilden, hon tyckte tydligen att den var ”förskräcklig”, men det tycker inte jag! jag riskerar nu att utsättas för någon hämnd efter att ha lagt upp den, typ att Karin snor hela dubbeltäcket, så jag hoppas verkligen att ni gillar bilden och förstår vad jag offrar för konsten, ehrm, bloggandet)

I alla fall, musikalen var bra! Ett stort plus till alla sång- och dansinsatser men ett minus till bakgrundsgrafiken som kändes alldeles för utdaterad och 90-talig. En bra lördag blev det i alla fall, även fast jag inte befann mig i Norrköping!

Jag fick ju en bok av Jason Munn i födelsedagspresent och jag tänkte att vi skulle kika lite på vad som finns där i. Här ovan ser ni några av hans affischer som han gjort och som av en slump så är det ofta väldigt bra band han gör dem till också. Otroligt enkelt, snyggt och inspirerande till tusen. När grafisk design ser ut såhär gillar jag det verkligen! Vad tycker ni?

Jag tänkte visa lite vad jag fick i present igår av mamma och pappa. Saken är att de inte vet själva vad gett mig utan jag fick pengar att införskaffa lite London-presenter för på egen hand, så det här blev det!

En tunnstickad vit tröja från Zara, perfekt för sommarkvällar.

Tre par rosörhängen i guld, silver och svart.

En halvgenomskinlig necessär från Marc by Marc Jacobs.

Två bra cd-skivor, Neon Bible med Arcade Fire och Viva La Vida med Coldplay.

En fin bok av Jason Munn som gör otroligt snygga musikaffischer.

Och ett par mjuka puderrosa shorts från H&M.

Sedan fick jag en fin blombukett av söta Linda också, tack!

Psst! Vet att bloggen ser konstig ut just nu, men Photobucket har problem med att visa sina bilder just nu. Inget jag kan göra något åt så håll ut, de jobbar på att fixa felet!

Om ni inte har gjort det än så tycker jag att ni ska klicka er in här och köpa det första numret av Popmani. Där kan ni nämligen hitta en artikel om Lyckobloggarna där jag, Sandra Beijer (Niotillfem) och Ingrid Wenell Eriksson (Ingrids inspiration) berättar om varför vi gärna skriver om fina saker, hur mycket man ändrar sin verklighet för bloggen och vad bloggandet kan leda till!