Min sista dag i Paris vaknade jag av regnsmatter mot rutorna och tunga moln på himlen. Efter att ha checkat ut från hotellet fällde jag upp mitt paraply och satte kurs mot ett fik jag hört gott om, Ob-La-Di. Därinne beställde jag kaffe och avokadotoast och tillbringade en lugn stund med min bok innan jag var redo för nya äventyr.
Efter lördagens promenerande på drygt två mil bestämde jag mig för att köpa en dagsbiljett och utforska Paris metro. Ett mycket klokt beslut skulle det visa sig och mitt första stopp skedde i närheten av Jardin des Plantes. Där skimrade växthuset i lila och de grusade gångarna fylldes av söndagshurtiga fransmän på löpturer. I övrigt märktes en påtaglig skillnad mot gårdagens välfyllda gator. Kanske berodde det på vädret eller faktumet att det var söndag eller rent utav båda sakerna, men det Paris jag mötte idag var mycket mer lugnt och stillsamt.
Förbluffad över lugnet strosade jag omkring för mig själv och upptäckte nya delar av parken. Det lätta regnet fick den välansade rosenträdgården att lukta helt magiskt. Skulle jag få välja en doft att spara på flaska och sälja som parfym skulle det helt klart vara nyregnade rosor i en fransk botanisk trädgård en stillsam söndag i maj.
I kontrast till de romantiska rosorna bestämde jag mig sedan för att kila in på Galeries d’Anatomie comparée et de Paléontologie (ja, jag googlade den titeln) och kolla på skelett. Muséet ligger precis intill trädgården och rymmer mängder av skelett från både nutida och sedan länge utdöda djur. Lite creepy men väldigt häftigt också.
Fossilsamlingen högst upp var i tristaste laget för min smak, med undantag för några fina koraller, men annars gillade jag verkligen muséet. Dock var det ett minus att alla skyltar var på franska och latin. Lite mer information om alla tuffa skelett hade ju inte skadat även om jag kände igen många av djuren ändå.
Efter någon timme därinne kände jag mig rätt redo för nya upptäckter så då letade jag upp en ny metro-hållplats och tog mig mot en ytterst klassisk sevärdhet. Men mer om det i ett senare inlägg innan detta blir alldeles för långt. Bonsoir!
Läs också:
Så himla fint att du vågade resa iväg själv sådär tycker jag! Vilket häftigt museum förresten. Som du säger lite creepy, men säkert väldigt intressant ändå.