Tack för alla era förslag på ämnen till bloggveckan! Jag ska ta tag i dem så fort jag hinner och försöka leverera på åtminstone några av dem. Redan tidigare i december fick jag dock en kommentar från Astrid som bad om att få se min Spotify Wrapped för i år och om någon faktiskt frågar så måste man ju visa, hur navelskådande det än kan kännas. Så låt oss börja med att detaljgranska mitt musiklyssnande en smula och se hur 2023 har låtit i mina öron.
Musik fyller en stor del av min tillvaro och under året lyssnade jag i totalt 119 470 minuter, vilket motsvarar 82 dygn. Som mest lyssnade jag den 6 april, nämligen hela 829 minuter, vilket är i princip 14 timmar. Vad gjorde då kan man undra? Jag kollade i kalendern och såg att det var skärtorsdag så förmodligen hade jag halvdag och jättemycket tid över till att lyssna.
Sammanlagt tog jag mig igenom 191 olika genrer och de mest populära av dem var olika versioner av indie och pop. Den femte genren barockpop blev jag lite överraskad över, men efter lite research visade det sig vara en typ av 60-talspop med mycket stråk, typ The Zombies och vissa Beatles-låtar.
Min lyssnarstad blev Göteborg, förmodligen för att jag lyssnar rätt mycket på svensk indiepop. Jag blev dock lite förvånad över att Håkan Hellström påverkade resultatet då jag lyssnat väldigt lite på honom under året eftersom jag inte riktigt gillar hans senare album (Håkan du var bättre förr, förlåt).
Totalt spelade jag 11 077 olika låtar, vilket innebär i snitt 30 nya låtar per dag. Det låter helt extremt mycket i mina öron, men jag tänker att det är en effekt av att jag lyssnar på många (och långa) spellistor och ständigt är på jakt efter nya favoriter.
Min mest spelade låt blev Flyttblock av Annika Norlin, Jonas Nydesjö och Gävle Symfoniorkester. En väldigt fin låt med välskriven text och ett mjukt orkesterarrangemang som jag lyssnade flitigt på under sommaren.
Under året hann jag lyssna på 5 266 olika artister och lite förvånande hamnade Taylor Swift överst på listan. Som mest lyssnade jag på henne under sommaren och flera av hennes album fick följa med mig på löpturer. Att jag till sist lyckades få tag på biljetter till en av hennes konserter i Stockholm känns extra bra nu efter att hon hamnat i topp hos mig.
I mars lyssnade jag mest på Lana Del Rey och i januari på Bob Dylan. The National lyssnade jag mycket på i april i samband med att de släppte sitt album First Two Pages of Frankenstein. I augusti när jag åkte tåg hem från Österrike och Berlin lyssnade jag massor på The Cardigans, främst på albumet Long Gone Before Daylight, vilket visade sig i statistiken.
Utöver musiklyssnadet hann jag också avverka ett gäng poddar på Spotify och ägnade totalt 16 376 minuter åt det. Där blev det inga större överraskningar i topplistan utan mest trogna favoriter och ganska lättlyssnat innehåll. Min lyssnar-personlighet kallar Spotify för Hamnskiftare vilket jag antar anspelar på att jag lyssnar väldigt mycket och brett.
Musikmässigt skulle jag säga att 2023 var ett ganska bra år med en del nya upptäckter och återfall till gamla favoriter. I samband med att jag gjorde min Wrapped-sammanställning insåg jag också hur mysigt det var att gå tillbaka till mina tidigare listor och lyssna på mina mest spelade låtar från exempelvis 2017. Kan tipsa er om att göra samma sak om ni är redo för en ordentlig trip down memory lane.
Med en vecka kvar till jul ska jag dock medge att det blir en del julmusik i högtalarna och där har jag två favoritspellistor som snurrar lite extra. Jul på nytt innehåller lite mer alternativ och nysläppt julmusik och Smärtstillande i december försätter en i julstämning utan att vara sådär hysterisk som julmusik kan tendera att bli. Annars har jag upptäckt att man kan slå på orkesterversionen av ett klassiskt julfilmssoundtrack (exempelvis The Holiday eller Love Actually) i hörlurarna när man skyndar sig fram längs snömoddiga gator och då känns ens liv genast lite mer som en film där något härligt kommer hända en prick när som helst. Ett litet lifehack såhär i juletider!
