Myten om den kravlösa påsken

Folk tycks vara besatta av att berätta om hur mycket de älskar påsken för att ”den är så kravlös, allt är så härligt!” Och med största sannolikhet har även jag gjort mig skyldig till klyschan men i år kom jag tillbaka hem med en lätt känsla av besvikelse. Visst, jag har haft en trevlig påsk där jag fått umgås med min familj och äta sill, men fyra dagar av ledighet försvann i ett nafs och lämnade ett stråk av jaha, det var det.

Kanske lurades jag av klyschan och ställde för lite krav på påsken i år? Vädret bjöd inte på några ljuvliga sitta ute i solen-stunder, det blev inga långpromenader bland vitsippebackar eller genom fårhagar. Jag hann inte till kyrkan och lyckades inte se 70-talsmusikalen Jesus Christ Superstar. Det byggdes inga pussel (om man inte räknar tvåbitarspusslen som jag lade med min systerdotter) eller spelades några brädspel. Jag bytte knappt om till finklänningen jag tagit med, tog nästan inte en enda bild och gömde inga ägg. Istället scrollade jag mitt Instagramflöde, spelade det dumma mobilspelet 2048, tittade på Miraklet i Gullspång och läste. Om nätterna drömde jag stressade drömmar om jobbet. Där gick allt åt skogen men större delen av dagarna tillbringade jag inomhus. Jag var en ytterst medioker påskfirare i år och nu ångrar jag mig.

Uppenbarligen är det inte en kravlös påsk jag ska ha. När den består av fyra korta dagar kan den inte vara till för att försummas. Hade jag fått göra om allt hade jag fortfarande åkt och hälsat på min familj såklart, men innan dess hade jag börjat med en liten påskdrink tillsammans med vänner på skärtorsdagskvällen. Jag hade tagit fram 1000-bitarspusslet på långfredagen och lagt telefonen att vila i väskan så gott som hela helgen. Burit en påskgul skjorta med kjol och nästa dag en nystruken klänning tillsammans med de bruna inneskorna i sammet. Jag hade släpat mig iväg på midnattsmässan eller påskdagsgudstjänsten och föreslagit en långpromenad i ett naturreservat (och självklart hade vädret i min reviderade påsk varit mycket bättre än i verkligheten). Jag hade inte ägnat en tanke åt jobbet och jag hade ätit exakt lika mycket sill och kramat om mina syskonbarn lika ofta som jag faktiskt gjorde.

Nu är påsken över och förbi och utanför mitt fönster samlas drivor av snö. Vinden tjuter i ventilationen och det känns mer som januari än april. Kanske är det ett tecken på att jag snart får en ny chans att göra lite mer av allt det där härliga? Styra upp några kravfyllda, underbara dagar där saker händer och blir som jag tänkt mig. Jag ska bara låta stormen bedarra först.

Hur var er påsk? Hoppas att den var fin och alldeles lagom kravlös.

Delta i diskussionen

15 kommentarer

  1. Tänkte att jag skulle hinna med så mycket (umgås, städa, äta gott, köpa utemöbler, se något roligt, gå på utställning) och ha så trevligt istället var jag sjuk och all energi har gått att försöka orka göra det mest basala som att förbereda mat, äta måltider och plocka undan och diska etc. Inte kul eller så men skönt att inte behöva tänka på jobbet och att det var röda dagar trots allt. Och som du säger så får man ta det framöver, det är viktigast att man är frisk och fått vila med.

  2. Min man vill ha Jansson, jag vill ha silltårta, ett barn vill ha köttbullar (jag vägrar annat än egengjorda på högtider), ett annat barn vill ha prinskorv och alla barn vill ha påskägg överfyllda med godis. Alla barn förväntar sig också att det ska vara påskpyntat, som det ju alltid har varit. Mammorna vill komma och stanna hela påsken, det är ju så härligt att komma till oss ”och bara vara”!

    Jag försöker också inbilla mig att påsken är så kravlös, men det är nog en överlevnadsinstinkt. Sedan står jag där på tisdagen alldeles utsjasad och undrar var den utlovade ledigheten tog vägen. Samtidigt VILL jag ju ge mina barn den perfekta påsken, så jag får skylla mig själv! Intensivt ja – men ändå en högtid jag inte vill vara utan!

  3. Jag känner exakt likadant! Påsken var över fortare än den kom och jag tycker inte att jag hann njuta något speciellt, även om påskafton bjöd på strålande sol hela dagen. Var iofs förkyld, såklart en orsak till bristande energi men ändå, hade så mycket mer förhoppningar på påsken. Och nu är den över. Men snart är det vår och den innehåller ju massa långhelger och lediga dagar för många av oss, kanske kan man ta revansch då? 🙂

  4. Påsken har aldrig varit min högtid, så jag hade inga förväntningar. Då blir jag inte besviken iallafall. Jag visste att det skulle gå fort och att det inte skulle finnas så mycket tid för vila, vilket kanske är det jag hade behövt lite mer av egentligen. Annars var det bra!

  5. 4 days is just not enough. I needed 1 more day to recover. I was unusually booked up as various friends from abroad converged upon me. On Monday alone I went to several different places in the day to meet different groups. Am exhausted

  6. Tack för att du tar upp det här med att alla influensers säger att det är en kravlös högtid och därmed den härligaste. Tröttsamt att läsa det tio gånger på raken. Själv tycker jag nog att nästan ingen högtid är kravlös (jo kanske pingsten?) om man har barn. Blir matt av förväntningarna man själv sätter på att göra det till något utöver det vanliga. Numera är det inte bara påskägg ungarna får – det delas ut påskpresenter också. Varför ska allt kommersialiseras?

  7. Ah så sant! Det blir inte härligt om man inte själv gör det härligt, tycker både det känns deppigt och peppigt faktiskt. Tack för bra inlägg!!

  8. Har tänkt mycket på ditt inlägg om gotländsk sed och vilken star-ur vi nu befinner oss i.

    1. Vad fint! Om jag räknat rätt tror jag det har var den sjätte star-uren i Stockholm. Förhoppningsvis blir det inte fler än sju!

  9. åh!! så hög igenkänning. umgicks visserligen med familjen, åt god mat, åkte på en liten loppisrunda och gick lite promenader men kom ur påsken mer trött än innan med värk i handleden för att jag tanklöst scrollat när det ösregnade utanför.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *