Bo Kaspers Orkester på Gröna Lund

Idag kändes det som om sommaren tog sin sista suck, eller en av de avslutande i alla fall. När jag promenerade Strandvägen mot Djurgården vid halv sju var det fortfarande varmt. Kvällssolen gassade och vattnet glittrade. Jag mötte upp Filip på Gröna Lund, åt hamburgare och pekade ut de bästa karusellerna.
 
Sedan intog vi våra platser och gjorde oss redo för det som var anledningen till kvällens besök: Bo Kaspers Orkester. Vi sänkte medelåldern rätt rejält men alltså, jag älskar detta band. Rakt igenom musikaliskt med smarta texter och en Bo Sundström som var on fire. Ska ni bara lyssna på en låt med dem så måste ni höra Vi kommer aldrig att dö. Jag tröttnar aldrig.

Lissabon dag 2

Dag två i Lissabon inleddes med hotellfrukost och sedan ett glädjande samtal från receptionen som meddelade att våra resväskor äntligen hittat fram. Hurra!

Det firade vi med dusch och klädbyte och sedan traskade vi ut på stan, förbi kakeldekorerade hus och upp mot höjden.
Många trappsteg var det för att komma upp till toppen. Det här var bara början…
Tur då att man kunde pausa och fota fina fasader mellan varven. Som den här perfekt bubbelgumsrosa.
Erik, pappa, Alfred och Martina på väg upp.
Mitt favoritkakel. Vet inte om konceptet funkar vädermässigt i Sverige men det är ju extremt fint med mönstrade fasader ändå. Helt klart något man borde se mer av.
Uppe på toppen belönades vi med utsikt över röda tegeltak.
Och havet såklart.
Så fint med alla huller om buller-hus. Inga raka kvarter någonstans, allt i krokar och på olika höjder.
Och så detta, jag skulle kunna flytta in på direkten!
Sedan traskade vi nedåt igen, under vindruvstak och genom smala gränder.
Passerade fina mintgröna hundkojor och åt lunch på en restaurang som var riktigt usel (ingen bild på det).
Men vi blev mätta i alla fall och efter det gick vi på museum.
Mude – ett design- och modemuseum, kul! På utsidan hade de en surfbrädeutställning.
Och på insidan en massa design från olika årtionden och en utställning av graffitikonstnären André.
Han har bland annat gjort en serie som han kallar ”Dream Concerts” med önske-line-ups. Jag hade lätt kunnat tänka mig att gå de konserterna.
Efter lite vilande på hotellrummet gick vi ut för att äta middag i ett gammalt kloster som också varit ölhall.
Men alltså, portugiser och deras mat är verkligen ett kapitel för sig. Denna rätt beskrevs som ”bröd med stuvning och oändligt med räkor på” vilket vi tolkade som någon slags räksmörgås. In kom en grötliknande sak som servitören sedan rörde ihop till ett slags lapskojs…
Mitt säkra kort, en köttbit med sås och pommes frites, smakade förvisso bra men kom in med ett stekt ägg på toppen… Den vinnande rätten var helt klart den grillade fisken, där såg man vad man åt i alla fall, haha. Trots dessa matfadäser fick vi ett mycket bra slut på vår andra dag i Portugal. Fortsättning följer!

Pico del Gallo

Pico del Gallo är så gott och jätteenkelt att göra. Bara att hacka ner fyra stora tomater i småbitar där du tagit ur kärnorna först. Finhacka sedan en schalottenlök och en liten röd chili (eller en halv stor). Pressa över saften från en halv lime, hacka ner färsk koriander och smaka av med salt. (Receptinspiration från Chez Wood)
 
Jag serverade min pico del gallo till stekt halloumi och majs som jag låtit rostas lätt i stekpannan. Superenkel och god lunch!