En gång i tiden var Instagram min bästa inspirationsplattform. Platsen jag besökte för att se vad mina vänner hittade på, för att inspireras till goda maträtter, fina inredningar och oväntade klädkombinationer. Ett ställe att lägga upp sådant som gjort mig glad, stunder värda att bevara, höjdpunkter i livet och små vardagsglimtar.
Men med tiden så hände något. Scrollandet blev bara längre och längre, men vad jag såg gav mig mindre och mindre. Enligt skärmstatistiken från min telefon tillbringade jag över en timme i appen varje dag, samtidigt kunde jag inte riktigt säga vad det gav mig. Jag postade färre bilder själv men matades med fler nya än någonsin, inklusive en mängd annonser för saker jag varken behöver eller intresserar mig för
Så när fastan inleddes förra veckan bestämde jag mig. Jag ville testa att göra avkall på något och det här året fick det bli Instagram-appen. Från den 2 mars och i 40 dagar fram till påsk ska jag alltså vara utan den. Enligt traditionen får man bryta fastan på söndagar och kanske kommer jag att göra det framöver, kanske låter jag bli om det känns bättre.
Nu har den första veckan gått och jag måste säga att det har varit enklare än väntat. Till viss del berodde det nog på att jag redan innan kände mig ganska trött på appen och det hela späddes på av den svajiga balansgång som uppstår när människor blandar starka budskap om krig med härliga, soliga ögonblick. Jag säger inte att det är fel, att kunna ha två tankar i huvudet måste vara en självklarhet, men det betyder inte alltid att upplevelsen blir bra. Att pausa nu var helt enkelt ganska lägligt för mig.
För att undvika att reflexmässigt gå in i appen styrd av tummens invanda muskelminne har jag på ikonens gamla plats istället lagt min app för e-böcker. Så nu läser jag ett par sidor av Amanda Romares Halva Malmö består av killar som dumpat mig som underhållning istället och så slöscrollar jag lite på Twitter och Pinterest mellan varven.
Min plan är inte att sluta helt med appen framöver, den ger mig fortfarande inspiration och jag gillar att se vad mina vänner gör. Men min förhoppning är att jag kommer välja att använda den mer genomtänkt. Mindre slötitt på andras bilder och mer skapande och delande av sådant jag själv gillar. Mindre polerat innehåll från stora profiler och företag och mer inspiration från personliga kreatörer och kompisar. Jag tror det kan bli bra, men först – lite mer paus.