Sonett för sommarnätter

En av mina favorituppgifter i skrivkursen jag precis avslutat (mer om den här) var att skriva en sonett. Till en början tyckte jag det var oerhört krångligt och jag satt och räknade stavelser och slet med femtaktiga jambiska strofer, men till sist föll det ändå på plats och jag blev ganska nöjd med resultatet. Kanske för att jag skrev om något jag själv kan relatera till och för att det blev en fin kontrast att ta en så modern plats som Trädgården och sätta in den i ett format som oftast för tankarna till Shakespeare.
 
Och tänk, när jag skrev den i januari kändes allt detta oerhört långt borta, men nu är vi där. I sommarnätterna.
 
sonett för sommarnätter

Delta i diskussionen

6 kommentarer

  1. Detta gick rakt in i mig. Helt utan överdrift: denna text är ren och skär poesi. Känns dessutom som att du rätt och slätt satt ord på mina personligt upplevda känslor/ögonblick. Wow och tack Julia.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *