Hur bra är det inte att fem minuter hemifrån ha den perfekta promenadvägen med strömmande vatten, massor av träd, knastrande grusvägar och små hus och bryggor att stanna till vid? En väg med en liten örtagård och en rhododendrondal. Och fåglar som simmar och hundar som är ute på promenad. Det är helt perfekt och det är här jag känner hur årstiderna förändras. Hur vinter blir vår och sommar blir höst. Och hur jackfickorna plötsligt fylls av blanka kastanjer och färgglada löv. Jag är långt ifrån ensam om att känna till denna promenadväg och jag har gått den mängder av gånger. Ändå kan jag inte tröttna, för varje gång jag går här har något litet ändrats. Det är fint!
Väldigt fint. Det liknar ett ställe i Västerås så himla mycket.
Åh, jag var i Norrköping i helgen, gick runt där och fikade på färgargården. Så himla, himla fint!
Åh, ser så underbart ut. Ska nog ut på en höstpromenad jag med!
Jag undrar hur många gånger man gått det där varvet. Måste vara flera hundra sedan jag var liten. Vi har ju liksom alltid bott i Kneippen dessutom! Fint är det, ska ner och traska nu 🙂
så himla fint.
Låter jätte mysigt 🙂 Jag bor ju uppe i Norrland och det jag möts nästan precis när jag kliver ut ur dörren och går en bit är en massvis med berg. Ganska mysigt, men det du beskriver låter som något alldeles extra fint!
Vilka fina bilder!
vackert!
Fina höstbilder!
Himlahimlahimla fin blogg!
Det hör till hösten att plocka åtminstone en kastanj att ha i fickan och känna på…
Åhh vilka härliga höstbilder 🙂
åh så himla fint!!
Kära värld så vackert! Gillar den här årstiden alltså. Ska spara kastanjer i fickorna att upptäcka nästa år.