1. Jag börjar leta efter ett fint lagom rosa nagellack. Alla är totalt försvunna! Hm… efter en lång stunds velande bestämmer jag mig för att ta ett rött istället eftersom det faktiskt skulle passa till outfiten jag har på mig. (Notera nu att hela händelseförloppet utspelar sig sent på kvällen, och jag kommer ju bara ha på mig outfiten i sisådär en halvtimme till. Alltså är bara tanken på rött nagellack rätt korkad.)
2. Med det röda nagellacket i högsta hugg slår jag mig ned vid skrivbordet. Tittar lite förströt på mina naglar och konstaterar att jag visst hade ett lager genomskinligt nagellack som jag tog på igår. Men hmm… vi låter det vara. Det går ju säkert att bara lacka över, eller hur?
3. Jag börjar lacka naglarna på högerhanden. Eftersom jag är högerhänt är jag extremt dålig på att hålla penseln i vänster hand och därmed få ett snyggt resultat. Det kommer lite utanför men det gör inget, tänker jag glatt. Det är ju bara att ta bort med lite aceton på en tops sen…
4. Fortsätter sedan med vänsterhanden. Oj, det kom lite utanför här med. Äh, vi fixar det sen! När jag lackat klart naglarna på både höger och vänster hand tittar jag på resultatet. Man borde kanske lacka ett lager till så att det sitter ordentligt, tänker jag optimistiskt.
5. Efter att ha hoppat runt och flaxat med armarna och blåst på naglarna (allt för att få nagellacket att torka) ska jag se om lacket torkat ordentligt och det därmed är dags för ett nytt lager. Jag petar försiktigt på en nagel. Oj, det hade visst inte torkat! Nu har jag istället en liten fin fläck-grop i nagellacket. Jaja, det är bara att lacka över… Nema problema!
6. När det första lagret väl har torkat, börjar jag med det andra. Det kommer ideligen utanför, men jag orkar inte riktigt reflektera över det, utan fortsätter glatt. När jag är på sista nageln upptäcker jag till min stora fasa att bomullstussen på mitt skrivbord på något sätt har förflyttat sig och fasnat i nagellacket på mitt högra pekfinger. Men när jag försöker ta bort den med vänsterhanden får jag bomullsludd på ytterligare tre naglar! Ah, panik!
7. Jag börjar inse att fyra av tio naglar nu är helt förstörda och måste göras om. Jag börjar känna mig en smula uppgiven och bestämmer mig för att ta bort nagellacket på alla naglar. Men det är lättare sagt än gjort! För (som ni kanske vet) när man späder ut rött blir det istället rosa. Och när jag försöker ta bort det röda nagellacket med aceton på en bomullstuss, förvandlas det istället till en rosa vätska som rinner på mina fingrar och lägger sig på mitt vita skrivbord.
8. Så, det röda nagellacket är borta och istället sitter jag med illrosa fingertoppar och ett lätt rosafärgat skrivbord. Jag bestämmer mig för att gå ned i källaren och rengöra händerna med ett starkt (sådär starkt så att näsan nästan trillar av av bara lukten) rengöringsmedel som min pappa brukar använda när han har fått olja på händerna. Beslutsamt skrubbar jag mina fingrar med rengöringsmedlet, och ja… det svider en del.
9. Till slut har jag i alla fall lyckats avlägsna de flesta rosa spåren på mina fingrar och bestämmer mig för att gå upp på mitt rum. Där möts jag av en inte allt för trevlig överraskning. Bomullstussen med aceton hade jag nämligen lämnat på mitt skrivbord, och när jag återvänder ser jag hur den liksom har löst upp en del av den vita färgen på bordsytan! Så fort jag kan slänger jag tussen i papperskorgen och hämtar rengöringsmedel på en svamp (för skrivbordet är ju fortfarande lätt rosa). När jag skrubbar ser jag att på stället där tussen legat har färgen nu försvunnit och det är en brun fläck. Med en suck åt mitt hopplösa jag, lägger jag tillbaka nagellacket och den hatade aceton-flaskan. Sen går jag och lägger mig.
Resultatet av Julias nagellackning: 10 sönderskrubbade fingertoppar och 1 mystisk fläck på skrivbordet.
