Du frågar mig varför jag alltid ställer flera väckarklockor och jag svarar att det är för att jag börjat stänga av alarmet i sömnen. Det är januari. När klockan är åtta är det fortfarande mörkt och tröttheten är överhängande.
Tre pussar i nacken, ett hejdå och sedan ytterdörren som går igen.
Jag ligger kvar och drar upp täcket högt över hakan. Kniper ihop ögonen och önskar att det inte är en kall januaritisdag. När jag blundar låtsas jag att jag ser ljusfläckar som dansar i rummet. Att det är vårsolens strålar som väcker mig när de skiner in genom persiennen. Och jag sträcker ut mig i sängen likt en katt.
Tiden tickar iväg och det blir bråttom. Jag dricker mitt morgonkaffe med iver och spiller några droppar på köksbordet. När jag klär på mig i hallen kastar jag längtansfulla blickar mot de smutsvita, slitna converseskorna på skohyllan. Fötterna längtar efter tunna sulor och knastrande grus. Men små, små snöflingor dalar ner utanför fönstret. Och det är fortfarande januari.
det är snart vår. åh, glädjetår!
finns inget bättre än vetskapen om att det går mot ljusare tider
aaah så fint!
himlans fin text. och bilderna är också magiska.
använde mina vita converse i helgen. good stuff.
Hejsan, gillar du att skratt ? Jo men självklart, vem gör inte de ju. Kolla in min blogg & skratta lite om mina skämt är din humor 🙂
Du skriver så fint. ♥
Här har det regnat. Snön är snart borta. Det känns fint.