Idag nationaldagsfirar jag med en av mina favoritsaker: svenskt kaffe. Serverat ur presskannan med skummad mjölk till och i favoritkoppen som Evelina Blomquist gjort. Efter några års kaffedrickande har jag konstaterat att det här är den perfekta koppstorleken. Inte stor som en mugg (där kaffet bara blir kallt) och inte sådär dockliten som finkoppar kan vara. Dessutom bonuspoäng för den tunna kanten, så gott att dricka ur.
Jag förstår inte riktigt varför men jag är så sjukt sömnig idag. Därför pimplar jag kaffe på löpande band och passar på att lyssna på ny musik. Så många bra skivsläpp som görs just nu! Här får ni tre nya svenska album att avnjuta så här på nationaldagen: Stay Gold – First Aid Kit, Rastlöst blod – Markus Krunegård och Kärlekslåtar – Lorentz. Ha en fin långhelg!
Hej! Jag blir lite nyfiken, på vilket sätt är kaffet svenskt?
Kaffet i sig är ju inte svenskt, det är mer själva sättet att dricka kaffe på (med påtår och långsamt) som är svenskt (för mig i alla fall). På samma vis som en enkel espresso över bardisken känns italiensk och en frapuccino med massa grädde och kolasås on the go känns amerikanskt. 🙂
Så glad jag blir för att du tycker att koppen passar så bra!
Jag ser att elefantörat växt till sig.
Ja, det växer så det knakar!