Till sist: ord

Allt jag skrev
blev för sorgligt
Därför öppnade jag ett nytt dokument
döpte det till Svart dagbok
Fyllde arken slumpvis
varje dag i tjugoåtta dagar

Fram vällde texten
strömmar av blod och smärta
tusen tårar
känslorna jag skyr mest
          a. skam b. kontrollförlust

Jag skrev om att sjunka
fastän sjukhuset låg på höjden
att hastigt dala
svalna från insidan
ramla, skrapa, tappa
          lasten ≤ hoppet

Ibland ett öga ställt på glänt
försök att laga mig
glädjeämnen, distraktioner
pålagt skratt
att finna tröst i en röd
          halsduk // självbiografi

Jag lutade mig mot
vännerna, poeterna
stråkarna, skulpturerna
vilade pannan på en ordbild
fyllde öronen med saltvatten
          en brygga, en pöl

En dag kommer jag kanske berätta
varför nyponbuskar bär på taggar
hur september är förruttnelsens tid
att kött blev hö
          (behövde dö)
och tidens gång fördriver
något försvann
något förbliver
i begynnelsen och slutet
finns ändå bara
ord

Delta i diskussionen

39 kommentarer

  1. Otroligt starkt skrivet Julia. Jag gick igenom samma sak i början av året (så som jag tolkar din text) och kastades direkt tillbaka till hur allt var då. Önskar jag kunde ge dig en kram.

  2. Julia ❤️ har läst din blogg i många år, det är en av mina favoritplatser på internet. Har tänkt på dig flera gånger den senaste månaden. Jag beklagar verkligen. Skickar värme och kärlek ❤️

  3. Beklagar. Oj vilken skrivförmåga du har. En text som kändes 💔

  4. Så oerhört vackert och skickligt skrivet. Återhållsamheten gör det nästan ännu mer drabbande. Att förstå utan att få veta. Tänker massa på dig ❤️

  5. Tänkt på dig mycket senaste veckorna. Fällde en tår över din text för så som jag tolkar den har jag också varit där, och när din tid kommer kommer du vara där jag är nu. Massor med kramar<3

  6. ❤️❤️❤️
    Massa kramar och beklagar förlusten. Varit med om liknande(iaf av de jag tolkar ur din text) och det är fruktansvärt. Sörj sörj och tillåt dig att sörja mer. Låt de ta plats❤️

  7. Så vackert skrivet, skickar hopp och tillförsikt till dig ❤️

  8. Har tänkt på dig sen ditt senaste inlägg. Gått in här varje dag som vanligt. Jag är verkligen ledsen för din förlust. Du skriver så vackert om den.

  9. Varmaste tankar till dig! Finns mycket att relatera till även om varje sorg förstås är unik. Sluta bara inte skriva!!

  10. julia. ❤️ sån hjälp det kan vara att skriva i sorgen och hur du arrangerar ord för det obeskrivbara. din text beskriver sorgen så väl. känner djupt med dig och beklagar din förlust ❤️

  11. tänkt på dig mycket sedan sist du skrev.
    otrolig text.
    jag skickar 10 röda hjärtan men vad gör dom? jag vet inte.
    ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

  12. Otroligt skrivet om detta outhärdligt sorgliga (som jag förstår din text) 💔 Hoppas du får landa mjukt till slut. Ta hand om dig 💚

  13. Blir så berörd av detta även om jag inte känner dig, och jag vet att skicka en kommentar med en KRAM inte hjälper ett dugg men nu gör jag det ändå <3

  14. Du ska veta vad jag tänkt på dig den senaste månaden. Gått in och läst förra texten och denna flera gånger. Dina ord skickar små elektriska impulser ut i det osynliga nät som så många av oss är del av.

  15. Vill som många andra också säga att jag har tänkt mycket på dig sen du skrev. Jag ber om tröst och hopp, kram

  16. Varma tankar från en som inte känner dig, men verkligen uppskattar att få läsa här. Vi är många som känner med dig och tänker på dig <3

  17. Ett ganska menlöst, digitalt litet hjärta kommer även från denna tysta, tysta läsare: ❤️

  18. Åh wow, Julia..
    Vi är många som tänker på dig. Sorg är universellt och den mest personliga av känslor. När man bjuder in att dela, som du gör, binds vi samman ❤️

  19. Ord finns. Jag blev så berörd av din vackra text, även om jag inte alls känner dig. All kärlek till dig!

  20. Det sorgligaste och starkaste jag läst på länge. Gick rakt in och jag har kommit tillbaka hit för att läsa flera gånger. Tack för att du delar med dig

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *