Fem dagar, hundra känslor

Helg, igen. En vecka har gått. En vecka fylld av känslor, ja jag tror faktiskt att jag känt nästan allt. Det blir så märkligt när man inte har någon annan omkring sig för ens egna känslor tar liksom upp 100 % av utrymmet. Det finns ingen som kan vara på motsatt humör, som kan balansera det man tänker eller smitta av sig. Och eftersom jag tillbringar dagarna själv blir det så stort fokus på mig och jag har så mycket tid att känna efter. Vad vill jag äta, vad vill jag göra, vad vill jag lyssna på, vilket humör vaknar jag på, vad känner jag när jag läser det här, vad tycker jag om allt? Gud vad jag är trött på mig själv och mitt sällskap. Är det nu jag skaffar ett husdjur? Nej, det kommer inte hända, jag lovar, det är inte för mig.

Jag börjar känna mig mer än klar med det här årslånga sociala experimentet som vi utsatts för. Slutsatserna har dragits, rapporten är sammanställd. Jag har kommit fram till att jag förvisso är introvert i grunden men mår bra av att ha människor omkring mig. Jag älskar att få gå till en arbetsplats, att ha kollegor och att kunna gå därifrån för att lämna jobbet mentalt. Jag mår bra av att planera in saker och att kunna blicka framåt. Jag tycker inte att digitala möten till fullo kan ersätta sociala sammanhang. Jag kan uppskatta att styra över min tid och arbeta hemifrån någon gång ibland. Jag behöver nya intryck för att göra ett bra jobb och för att känna mig som en levande människa. Jag tycker att kultur spelar en viktig roll i mitt liv och känner mig tom utan den. Jag mår bra av att veta att jag är en liten del i ett större sammanhang. Typ så ungefär. Faxar in detta till något universitet inom kort.

Och nu, när jag redan är utled på mig själv och trött av min blotta existens, tänkte jag fortsätta detta inlägg med ett gäng bilder på mig själv. Jag har nämligen dokumenterat min klädsel under veckan som gått och jag vet att ni brukar uppskatta sådana inlägg, så jag hoppas att ni gör det även nu.

måndag

Måndag i grön fejkskinnbyxa och second hand-köpt paisleyskjorta. Fleecestrumpbyxor under pga iskallt ute och i huvudet ett hyfsat gott sinne. Jag fick feeling och höll mitt första rum på Clubhouse. Vi pratade om kändisviner och olika sätt man råkade skada sig på som barn.

tisdag

Tisdag är alltid veckans sämsta dag och denna vecka var inget undantag. Urk. Försökte verkligen pigga upp mig med alla medel: gick en långpromenad i solen på lunchen, tog på mig ordentliga kläder, lagade snäll comfort food och bäddade ner mig tidigt, men nej, inget hjälpte. Inte ens tanken på att jag fyndat den här mörkblå linnekostymen för 30 kr och att den satt perfekt utan att jag provat innan. Pfft, så mycket för materiell lycka.

onsdag

Onsdagen blev bättre, tack och lov. Jag drog på mig sammetsbyxor, vita boots och en silkesblus som jag köpte i en vintageaffär i New York.

torsdag

Torsdagen var svartvit och effektiv! Jag jobbade hela dagen och hann sedan hämta ut böcker på biblioteket, handla mat, tvätta fyra maskiner tvätt, städa lägenheten grundligt, prata i telefon med mamma i en timme och äta en semla. Lyssnade på italo disco och svängde runt i ett huj.

fredag

Och så blev det fredag och jag tog på mig en jumpsuit som nästan är som en pyjamas. Jag hade en bra jobbdag men gud vad deppigt det är med oplanerade fredagskvällar. Gillar inte att leva det här ofrivilliga, medelålderspräktiga enstöringslivet där man förväntas tycka På spåret är veckans höjdpunkt. Nej, jag vägrar! Ge mig spontana aw:s som aldrig tar slut och dimmiga nätter på trånga dansgolv. Åt i alla fall linsbågar och drack ett glas vin framför Mulan (den tecknade såklart) och det var… helt okej.

I morgon ska jag ha några kompisar över på middag och på måndag och tisdag ska jag jobba utanför mina fyra väggar. Hur jag känner för det? 100 % glad, det fyller hela rummet.

+88

Delta i diskussionen

11 kommentarer

  1. Åh vad jag kan relatera till att bli GaLeN på sig själv och sitt egna sällskap? Samtidigt som man (eller åtminstone jag) blir trotsig och vill isolera mig från min omgivning därför jag undermedvetet tänker att ingen annan orkar med mig heller. Får liksom inte tummen ur att göra sådant jag VET får en på bättre humör därför blir bara less och går vilse/fastnar i min egna skalle. Gällande något helt annat- så fina outfits! Kram på dig!

  2. Eftersom man inte alltid kan känna det själv så vill jag meddela att din kostym till hundra procent gjorde mig fynd-avis!! Så så fin!

  3. Jag har också känt mig alldeles unken och oinspirerad den senaste veckan. Nästa veckla blir bättre? Nästa vecka blir bättre!

  4. Så snygga kläder varje dag! Imponerad över att du klär dig så bra även under distansjobbande.

  5. I’m the same. We’re ambiverts. Tricky to navigate at times

  6. Men wow på alla kläderna!? Här hemma drar jag runt i samma gamla underställ som på det dessutom är för stort, och någon urtvättad tröja från fem år sen ungefär. Varierar urtvättad tröja dock. Och stickade sockar, varje dag stickade sockar.
    Men det är inte kul det här med pandemi, även om jag får erkänna att jag blev otroligt ledsen när jag insåg att det var ANDRA semifinalen i På Spåret nu i veckan och inte första, haha!

  7. Tack. Så tröstande att läsa om någon annan som också bor ensam och känner så här. Är så oerhört klar med den här pandemin jag också nu. Förstår precis vad du menar med att ingen balanserar ens humör och tankar. Saknar det!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *