Första gryningen är en befrielse // Sista skymningen är en sorg

Första gryningen är en befrielse. En lättnad i sinnet. Mörker och rädslor trängs undan, ersätts av ljus, bröstkorgens tunga draperier dras isär. Nu finns ingen oro, bara en ostruken dag att tämja, en ö att utforska på egen hand, en puls att balansera. Och fötterna rotas, det är som att jag landar, som att jag hittar mig själv utan att veta att jag varit vilsen. Vin och vändtia. Salt och solkräm. Ros och rådjur. Tiden går och jag känner klipporna som om de vore min hemtrakt. Vet hur de bäst formar sig efter min kropp, hur solen vandrar under dagen, hur vågorna slår efter att båtarna åkt förbi. Jag hittar till insjön, till skolan och till hembygdsgården. Vet var blåbären växer och fåren betar, vilka stenar på botten som är täckta av sjögräs och var vägen delar sig i två. Jag känner mig hemma här och inuti, har en nyckel gömd någonstans utanför, är redo att låsas upp av den som vet hur man letar. Och i ett vingslag är skärgårdssommaren förbi och jag står på bryggan för att ta båten hem och sista skymningen är en sorg.
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
 
svartsö
0

Delta i diskussionen

26 kommentarer

  1. Jag är så imponerad av hur bra du verkar vara på att vara själv. Vore fantastiskt att få läsa mer om det. Har du alltid trivts i ditt eget sällskap eller har du jobbat på det? Har du tips för att trivas bättre med att ”umgås” med sig själv?
    PS otroligt fina bilder och text!

  2. Hej! Jag har läst din blogg länge, men aldrig kommenterat. Är det lite otrevligt kanske..? Att bara ta för sig så. Men nu vill jag iallafall säga tack för alla underbara texter, bilder och idéer du delar med dig av här! Älskar ditt sätt att skriva på, hur koncist du kan fånga en känsla. Uppskattar verkligen @detkomord också!

  3. Julia. Du skriver så vackert! Följer såklart detkomord men är det ”bara” poesi du skriver eller skulle du kunna tänka dig en roman? För jag vill ge ut romanen i så fall! <3456789

    1. Tack snälla! I nuläget har jag nog ingen roman i mig, men vem vet vad som händer i framtiden? Tills vidare skriver jag på i lite kortare format där jag trivs bra just nu.

  4. Tack för underbara texter och bilder, de gör mig så inspirerad och du är fantastisk på att förmedla känslor!

    Jag funderade på hur du gör när du läser dikter? Lite märkligt fråga kanske men trots att jag gärna skulle läsa poesi så blir det sällan av, tycker liksom att det är svårt hur jag ska läsa dem. Jag vill inte läsa dem som en löpande text, utan låta dem sjunka in, men har du nåt tips på hur man gör det på "bästa" sätt?

  5. Jag blev verkligen tagen av både texten och framförallt de två första bilderna i inlägget. Likheterna och skillnaderna. Färgerna och skiftningarna i dem. Vill använda det oerhört överanvända ordet MAGISKT, och hittar ingen lika bra synonym, så det får väl stå kvar. Blir också lycklig och lugn av att komma in såhär nån dag senare och läsa och även läsa alla kommentarer och dina fina svar på dem. Jag har generellt också haft svårt med poesi för att jag inte riktigt vet hur man gör. Men ska ta till mig ditt kommentars-svar och ge det ett försök!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *