Nu stänger fabriken

I slutet av sommaren 2010 gjorde jag min första tygpåse. Jag sydde den själv och strök på ett tryck med orden Heartbeat som jag designat en junidag samma år. Den fick många komplimanger och det var till och med flera som frågade varifrån den kom, om de kunde få köpa en likadan och om jag kunde göra fler. Så då startade jag min lilla tygpåsefabrik. Först tog jag alla beställningar via bloggen, skrev långa listor med namn och adresser och svarade på mängder av mail. Jag och Karin gjorde en liten stopmotion-film i skogen för att visa upp tygpåsarna och beställningarna trillade in.

 

 

Sedan bestämde jag mig för att designa fler tryck allt eftersom jag fick nya idéer att testa. Nya bilder fotades och ännu fler påsar såldes. Till slut bestämde jag mig för att skapa en egen sida till min lilla fabrik, den fick namnet Making Heartbeats. Jag ordnade en ny fotografering tillsammans med Karin och fem kompisar som snällt modellade. Nu hade jag plötsligt webbshop, eget företag och fick önskemål om att sälja tygpåsar till både Norge och USA och en massa andra ställen. Det var inte alls vad jag räknat med i början och det var superkul!

 

 

Men nu har det gått en tid, nästan tre år sedan den första tygpåsen skapades, och mitt liv och min tid har förändrats lite. För faktum är att det är skillnad på att plugga och att jobba heltid. Och det tar tyvärr mycket längre tid än vad man tror att svara på mail, köpa material, bråka med skrivare (det här har tagit alldeles för mycket tid), noggrant stryka varje påse, skära ut tryck, vika ihop, paketera och posta. Det är en liten invecklad process varje gång en ny påse tillverkas och jag vill verkligen att det ska göras med omsorg och då tar det tyvärr tid. Hade det varit så att jag tjänat en liten hacka på att göra tygpåsarna hade jag säkert fortsatt ett tag till. Men under dessa tre år har jag inte tagit ut en enda krona i lön utan alla pengar jag fått in har gått till att täcka kostnader för material och liknande. Så länge det finns tid har jag inget problem med att jobba gratis men när det mer blir ett stressmoment än något som är kul, då vet man att det är dags att börja stoppa maskinerna och stänga fabriken.

 

 

Innan jag gör det helt vill jag dock säga världens största tack till alla er som köpt och burit runt på någon av mina tygpåsar. Över 300 påsar har sålts och det är många fler än jag någonsin kunnat räkna med! Kanske kommer försäljningen återupptas en vacker dag – hemma i min lägenhet eller någon helt annanstans. Vi får se helt enkelt. Men återigen, tusen tack till alla er som handlat! Utan er hade jag suttit där med ett exemplar av min Heartbeat-påse och undrat vad jag skulle göra med den…

Delta i diskussionen

21 kommentarer

  1. Åh, nu är jag verkligen glad att jag köpte en heartbeat-tygpåse! Det är nog ca två år sen, men om jag inte gjort det hade jag ångrat det nu! Den är alltid med mig i väskan ifall jag behöver handla någonting.

  2. Jag beställde en påse med texten "look how they shine for you" och en bild på en stjärnhimmel. Det var någon som hade specialbeställt just det motivet innan, och jag tyckte det var så fint att jag var tvungen att beställa en egen. Påsen har används många gånger och jag är supernöjd med den! Det var till och med en tjej i min klass på Örebro universitet som kände igen påsen från din blogg och vi kom fram till att båda läste din blogg 🙂

  3. Så himla stolt över dig och NÖJD, för jag har både en first edition Heartbeat och nu från och med idag kaffe-påsen som man väl kan anse vara någon slags sista utgåva då. Hihi. <3

  4. Jätte fina tygpåsar, börjar du sälja igen så köper jag! 🙂

  5. Så himla sorgligt men fint! Jag var bland de första som köpte din Heartbeat, den 5:e för att vara exakt. Var så himla glad när jag hittade den, och den är fortfarande en favorit som används flera gånger i veckan. Tack!
    Hoppas du hittar tid att ta upp detta igen, och att du då kan ta ut en liten lön för arbetet. Kram på dig!

    1. Åh, vad kul att höra. Jag tycker alltid det är så fint att få reda på vad som händer med tygpåsarna efter att jag skicka iväg dem! Kram

  6. Åh. Och nu sitter jag här, strax efter halv fyra på morgonen, alldeles uppspelt på grund av mina idéer till en tygpåse, minns att du brukade göra många fina påsar- och så har du lagt av. Antiklimaxet alltså. Hör av dig om du skulle få för dig att göra nya! Kram

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *