Italien del 3

Rom är den perfekta kulturstaden. Den bär på så många minnen och vi vandrar med lätthet omkring mellan makalösa byggnader. Colosseum, Forum Romanum, Pantheon, Peterskyrkan, Spanska trappan och Viktor Emanuel-monumentet. Jag slänger en euro över höger axel i Fontana di Trevi för att försäkra mig om att få återvända dit. För jag vill tillbaka, Italien har redan fått en plats i mitt hjärta.

Efter några dagar i staden så känner jag nämligen att alla mina positiva förutfattade meningar om Italien har infriats, det är precis som jag tänkt mig. Cappucinon dricks ståendes vid disken, liksom i farten och sedan lämnar man några mynt innan man kilar vidare. I det gamla området Trastevere dyker det upp två män med dragspel och kontrabas när skymningen börjar falla och deras toner sprider sig i kvarteren. Ägarinnan till restaurangen vi äter på utbrister glada rop och kindpussas när hon känner igen Filip som varit där tidigare. Hon lagar världens godaste bruschetta och ställer en stor kanna vin på vårt bord. Dukarna på restaurangerna är rutiga, carbonaran smakar fantastiskt och jag hör till och med någon utbrista ett Mamma Mia!

Alla bilar är små och repiga och runt omkring dem surrar vesporna som getingar. Gelaton ligger i glasdiskar, som små berg i olika färger och den slevas upp i rejäla skopor. Torgen fylls på kvällen av människor och ljud. Ett positivt och livfullt tjattrande hörs över kullerstenarna. Runt om i staden finns fontäner och små kranar med det allra renaste och godaste vattnet ständigt rinnande. Trafiken är okontrollerad men på ett överenskommet sätt. Man glider mellan filer utan att blinka, kör om på insidan och är inte så noggrann när man parkerar. På de stora broarna över floden Tibern samlas musiker och försäljare, där nere vid flodkanten joggar någon förbi med snabba steg.

Italien känns precis så kärleksfullt, livligt och öppenhjärtigt som jag tänkt mig och jag längtar redan tillbaka. Ciao!