Norge


Sedan igår eftermiddag, då det först meddelades att en bomb exploderat i Oslo, har jag suttit som klistrad vid datorn för att få fram mer information. Jag hade då aldrig kunnat ana att det skulle röra sig om en sådan stor tragedi som vi nu kan se. Med så många oskyldigt döda ungdomar, som alla var på plats för att påverka och visa sitt intresse för det samhälle de lever i. Det är så fruktansvärt!

Jag håller mig hela tiden uppdaterad på vad som händer via Oslo-taggen på Twitter, där man får den avsevärt snabbaste informationen. Samtidigt kollar jag på livesändningen på NRK som rullar. Jag läser det här blogginlägget skrivet av en av ungdomarna som flydde från Utøya och gråter.

Samtidigt som det pågår ett fruktansvärt kaos försöker jag tänka på all medmänsklighet som ändå finns. Alla som ställer upp och hjälper till. Sjukhuset utlyste blodbrist och två timmar senare kunde de inte ta in fler givare för det var redan så många där. Och alla kring ön som vågade åka dit med sina egna båtar för att hämta in ungdomar. Det är så viktigt att vi hjälps åt och tar hand om varandra! Idag går alla mina tankar till de drabbade och deras anhöriga, må detta aldrig mera upprepas.

Delta i diskussionen

9 kommentarer

  1. Grät oavbrutet hela morgonen. Det känns så otroligt nära, bara tre timmar ifrån där jag bor och de var ju i min ålder. Hemskt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *