Det kommer kännas konstigt att åka hem samtidigt som det ska bli skönt också. För oavsett hur fint och fantastiskt och spännande London är så finns det ju en del saker man saknar.
– Som att ha tre minuters promenad till skolan. Här ägnar jag två timmar varje dag åt att ta mig till och från jobbet.
– Eller trägolvet i min lägenhet. En fånig grej att sakna men det är så fint. Och jag förstår verkligen inte poängen med heltäckningsmatta. Särskilt inte vit heltäckningsmatta i hallen…
– Alla nära och kära. Familjen, kompisarna i skolan, alla andra vänner, sådana man bara vill prata med lite då och då.
– Min dusch, som nog är världens bästa dusch. Nåväl, den reagerar i alla fall blixtsnabbt på när man justerar värmen, det går att få supervarmt vatten i på bara några sekunder och den har en rak och koncentrerad stråle. Det verkar faktiskt vara sällsynt med alla dessa egenskaper hos andra duschar.
– Den svenska enkelheten. Man behöver inte säga ”Hej, hur mår du? Jag mår bra. Tack för att du frågade.” till kassörskan på ICA som inte ens noterar svaret.
– Och delar av min garderob, att handla på Hemköp, min spis som inte är en läskig gasolspis, att se vitsipporna slå ut längs med strömmen, mina iPod-högtalare, att få dj:a…
"how are you" betyder inte alltid "hur mår du?" utan det är ett sätt att hälsa på…
Svar: Jo jag vet, men jag syftade mest på det (ibland) onödiga med att alltid hälsa så långt och så mycket på alla man träffar när man ändå inte bryr sig om svaren.
Det låter ändå som att du haft en väldigt bra och lärorik tid i London! 🙂
Åh London är min största dröm, jag vill verkligen bo där efter gymnasiet. Hur fick ni tag på boende? Var det väldigt dyrt allting? Åh jag vill verkligen dit! (: