Mitt möte med den extremt musikaliska supermyggan som kunde surra soundtracket ur Titanic…

Klockan är 03.14. Jag vaknar plötsligt av att jag har extrem kramp i högervaden. Ajajaj! Det finns liksom skönare sätt att vakna på, om ni undrar. Efter sisådär en halv minut (som känns som en evighet!) har krampen i alla fall avtagit och jag är på väg att lugnt sjunka in i sömnen igen. Men precis när jag ska somna hör jag ett eländigt litet surr. Jag försöker ignorera surret, men när man väl upptäckt det är det omöjligt. Suuuuck! En mygga i januari! Det är inte sant! Myggor ska bara existera på sommaren, och nog för att det har varit en varm vinter, men det snöade faktiskt igår. Myggor borde väl inte överleva snöstormar?! Men jo, med min sedvanliga otur så har jag väl råkat ut för någon supermygga som överlever alla klimat. Suck, suck, suck! Och även om myggan är superirriterande så orkar jag bara inte gå upp och döda den. Stön…

Testar att lägga kudden över huvudet, men upptäcker rätt snart att det bli mycket jobbigare att andas då. Slopar den idén och lägger kudden under huvudet igen. Hör fortfarande myggans envisa surr. Bestämmer mig för att tänka på surret som en behaglig vaggsång. Det gäller ju att vara optimistisk! 🙂
Lyssnar noga och efter en stund upptäcker jag faktiskt en melodi. En mycket välbekant melodi…

VAD ÄR DET HÄR FÖR SUPERMYGGA? DEN TÅL INTE BARA ALLA KLIMAT, DEN KAN SURRA MY HEART WILL GO ON OCKSÅ!!!
Min första tanke är: Den ska dö!
Min andra tanke är: Nämen-wow-tjena-liksom-alltså! Det här är ju apcoolt! Jag måste väcka alla andra! Hmm… vem blir minst arg av att bli väckt tjugo över tre för att stiga upp och lyssna på en mygga som surrar My heart will go on? Min syster kanske…?
Min tredje tanke är: Fast vänta lite nu… En mygga som surrar århundradets mest uttjatade och smöriga kärlekssång, är inte det för otroligt för att vara sant…?

Jag kastar en blick ned på golvet nedanför min säng. Där ligger i min väska. I min väska ligger min mp3. Mp3’n har på något underligt sätt slagit på sin radio. Radion var inställd på Lugna favoriter. Lugna favoriter spelade My heart will go on mitt i natten.

Sakta men säkert börjar min hjärna koppla. Den extremt musikaliska supermyggan existerar inte… Något besviken (för hur coolt hade det inte varit med en tam mygga som kunde surra soundtracket till Titanic?!) somnar jag igen och sover ostörd från myggor hela natten, drömmandes om mygg-Kate och mygg-Leo…

Delta i diskussionen

16 kommentarer

  1. Hahaha, fasen vad rolig du är! Din blogg är grym, skönt med en bloggare med lite distans…

  2. Aoooo, jag har vaknat med kramp i vaden flera gånger, jättejobbigt när man halv vaken/sovande försöker massera bort det 😛 Cool.. ehh.. mygga också 🙂

  3. Benedictus: Haha, tack så mycket! 😀

    Amanda: Ja, usch det är jättejobbigt! Myggan var väldigt speciell… 😛

    Anna: Haha, nej verkligen inte. 😀

  4. Påminner väldigt mycket om Miss KYD’s inlägg för ett par veckor sedan…

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *