När det kommer till klockor är jag verkligen en periodare. Vissa stunder har jag haft den på hela tiden men nu det senaste året har jag inte burit någon klocka alls. Mest för att min föregående gick sönder och sedan vande jag mig helt enkelt av vid att ha ett armbandsur. Men så snubblade jag över en klocka som jag verkligen fastnade för och i samma veva kände jag att jag var värd en liten belöning efter några framgångar på jobbet, så då slog jag till.
Just klockor kan jag tycka är svårt, för jag vill inte lägga en massa pengar på att köpa en ny klocka som alla andra har. Då eftersträvar jag hellre något mer personligt, men samtidigt kan ju det bli hur dyrt som helst. Denna gång hade jag dock lite tur. Klockan jag fastnat för var nämligen ett Certina-ur från 1965 som jag budade hem på auktion för lite drygt 1000 kr. Med andra ord, tillräckligt unikt och personligt för att falla mig i smaken, inte superdyrt, men samtidigt en klocka av fin kvalitet. Det jag föll med för var nog det konvexa glaset och den stilrena urtavlan. Att den dessutom bär på historia och har visat tiden i över femtio år, är såklart en bonus som gör det ännu lite mer spännande. Jag undrar vem som bar den här på sin arm före jag gjorde det…