Alltså, vad jag älskar att folk börjat vara lite mer snälla mot sig själva. Det känns så sunt. Nu när man läser människors mål och nyårslöften är det så mycket mer fokus på att må bra, på riktigt, och mål som både känns större och mer hållbara. För en som är uppvuxen med löpsedlar om 6-veckors-dieter och andra quickfixes så känns det mycket bättre och definitivt mer hoppfullt inför 2017.
För ärligt talat, hur orimligt är det inte att förvänta sig att man ska bli en sundare, godare, fräschare människa i januari? Månaden som är extra lång, mörk och kall – det är ju ett rent straff mot sig själv. Är det någon gång man behöver extra mycket ompyssling, värme och lugn så är det ju nu. Sen kan ju absolut träning och mer grönsaker vara en del av det, men den här grejen med att man ska reboota sig själv och förvandlas till version 2.0, det kan vi väl bara lägga ned? Dessutom är det ju extra svårt att genomdriva förändringar och köpa färskpressade hälsojuicer när man knappt kommer utanför ytterdörren på grund av snöstorm…
Nåväl, eftersom jag gett mig själv ett litet jullov i form av semester fram till 9 januari och mest går hemma och laddar batterierna (så härligt uttryck), så har jag ändå haft tid och ork för två saker som ger 2017 lite mer struktur:
Först plockade jag fram min stora väggkalender för 2017 som jag köpte i Tokyo. Jag älskar att den är så enkel och avskalad i sin utformning, Helvetica ftw!
Jag förstår inte precis alla japanska ord om jag ska vara ärlig och vissa av de röda dagarna stämmer ju inte riktigt, men jag tänker att den blir fin att ha på väggen ändå. Det är ju alltid roligare att skriva in saker i fysiska kalendrar, då känns de mer på riktigt.
Det andra jag gjorde var detta: årets rejäla garderobsrensning. Två stora papperskassar med kläder åker till insamling och nu finns det lite mer luft bland högarna igen. Vill ni ha rensningstips förresten så gjorde Flora
en bra guide för ett tag sedan som jag följde på ett ungefär.
Min rensning inkluderar även sortering, vikning och placering av alla kläder i färgskala. Ja, lite överdrivet kanske, men det blir ju fint. Sedan håller det i max två veckor men det är en annan sak…
Och det kanske bästa av allt, utöver min extremt praktiska skärpsortering, var att jag provade igenom exakt alla mina strumpbyxor och rensade där också. Så nu är alla garanterat fria från hål på tån och dessutom sorterade i tjocklek – tack Julia, varsågod Julia.
