Jumpsuit

När jag syr använder jag aldrig mönster. Dels för att jag tycker det är kreativitetshämmande (jag vill ju skapa fritt!), dels för att jag är värdelös på mönsterspråket och knappt förstår instruktionerna och dels för att jag ändå aldrig har det mönster jag vill ha, särskilt inte 22.47 en måndagskväll. Så när jag syr är det freestyle som gäller för hela slanten. Lite sicksack här och lite raksöm där liksom. Oftast brukar resultatet ändå bli helt okej, kanske mycket för att mitt motto när jag syr är: det är utsidan som räknas. För det är det ju! Inte går man fram till någon och ber om att få kolla sömmarna på insidan av någons tröja? Nej. Så då gör det inte så mycket om det inte är helt rakt och fint där. Dessutom brukar jag alltid prova under tiden jag syr, sisådär sjuhundranittiotvå gånger. Visst händer det att man sticker sig på nålarna, men det är ju mycket bättre att mäta och sy efter sig själv, då vet man ju att plagget sitter bra när det är klart. Har man sen inte världens dyraste tyg att arbeta med, utan en gammal stuvbit som låg i en kartong man fick av mormor, då gör det ju inte så mycket om man skulle råka göra fel. Så lyder min syfilosofi och här ovan ser ni min senaste skapelse; en småblommig jumpsuit. Inte helt perfekt, men ganska fin ändå!