Jag drabbades av akut vårlängtan och var tvungen att leta fram mina gamla smutsvita converse. Sen gick jag runt med de inomhus på mitt trägolv bara för att ge fötterna en smula hopp om att det faktiskt kommer en tid då man slipper trista stövlar och förfrysta tår. Nu är det bara att vänta, sisådär två månader, sen kan vi uppleva betonggrå trottoarer och doften av varm asfalt igen. Låt tiden gå fort!
Lämna en kommentar
Jag tycker att vi spolar förbi februari och mars och hamnar i mitten på april istället …
Jag gjorde samma sak med Conversen fast jag gick med de ute i tio minus vilket inte var ett särskilt bra drag då jag är halvt sjuk just nu. Haha! Jaja.
Åh jag längtar också efter varm asfalt, sol och bara lukten av vår…. så härligt!
åh, våår och tygskor! fy vad jag önskar att det inte kändes så långt bort!
Sofia: Det låter som en bra idé! Brrr… måste varit iskallt om fötterna. Hoppas du blir frisk snart!
Frida: Ja, första vårdagen… aah!
Linnéa: Eller hur! Jag önskar våren kunde komma nu…