Jag vaknar på måndagen efter fyra timmar sömn. I bröstkorgen finns en svart sugande klump, som klibbig tjära. I ett försök att bli av med den sväljer jag en omeprazol, sedan förstår jag att det är sorg. Jag bär den genom dagen, håller den mest för mig själv. Läser det andra skriver, öppnar länkar, tittar på filmer. Funderar på filterbubblor, på min egen litenhet, på varför det blivit som det blivit. Tänker på nåd, på de främmande ansikten jag mött under söndagen, på våra likheter och olikheter samlade i varsin karmstol.
På det vita pappersarket framför mig ekar orden. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Och jag förstår, för vad hjälper mina naiva tankar om människans godhet när det som faktiskt räknas är handlingar. Enkla onda, svåra goda.
Hur hamnade vi ens här? Är det för att jag lyssnat för lite eller pratat för tyst? Inför demokratin är vi alla samma, våra röster väger lika tungt, men resten av året måste de inte göra det. Det här var valet, nu börjar det andra. Alla andra dagars röster.
Någon skrev till mig och frågade hur man hanterar valresultatet. Just då hade jag inga svar. Nu har jag inte många fler, men på min egen lista står det: 1. Sörj. 2. Rannsaka dig. 3. Gör gott.
Det är inte en lösning, men det är en start. Vi är fortfarande många. Låt det märkas.
Lämna en kommentar
Så himla fint skrivet! Jag försöker samla på de goda rösterna nu, de som öppet sörjer att främlingsfientligheten är så utbredd. Vi måste orka fortsätta att protestera.
Verkligen! Vi är fortfarande många och vi måste fortsätta att höras. <3
Jag tänker att man också kan kanalisera sin sorg/ ilska/ besvikelse genom att ta till handling. T.ex gå med i ett parti man stöttar, eller någon annan organisation som arbetar för frågor som är viktiga för en. Även om man inte har möjlighet att själv vara aktiv så bidrar ens medlemskap och medlemsavgift till deras verksamhet.
Ja, det är en utmärkt idé! Att bidra med tid, pengar eller handlingskraft är ett bra sätt att minska känslan av maktlöshet. Gillar även tanken på att ett passivt medlemskap också gör nytta, det är en bra påminnelse.
Jag jobbade som röstmottagare på valdagen och min största besvikelse handlar faktiskt om något annat. Som alla andra som arbetar i vallokalen var jag där som frivillig, på fritiden, mot en hyfsat blygsam ersättning med tanke på den tid man lägger ner (jobbade 7.30 till midnatt på valdagen). Inget synd om mig men jag kunde inte låta bli att notera att även här är det medelålders- och äldre kvinnor som ställer upp. Glädjande nog var det en del unga killar i 20 årsåldern också. Men var är alla unga kvinnor? Jag skulle önska att fler influencers pratade om vikten av att engagera sig för demokratin. Anmäl er för kommande val, närmast EU-valet. I Stockholm gör man det på
https://stockholm.jobbaival.se/
Tack för din insats! Och så bra och viktig sak att lyfta! Blev inspirerad när jag såg en kompis som jobbade i vallokalen och ska absolut kolla upp det inför kommande val.
Inser nu att det låter som en pik, ber om ursäkt för det! Det var inte menat så. Hursomhelst kan jag rekommendera att ställa upp som röstmottagare, det känns fint att göra en samhällsinsats.
Nej, nej. Jag tolkade inte alls så. Tycker det var en fin och informerande kommentar!
Jag arbetade också som röstmottagare på valdagen. Det var andra gången jag gjorde det och även om det är en lång dag och en blir trött av allt räknande är det så värt det för att det gör mig stolt att göra mitt för demokratin och se till att vi har rättssäkra val. I år lade jag upp stories på instagram under dagen för att förhoppningsvis kunna inspirera andra att göra samma sak. Jag har sparat storiesarna som en höjdpunkt på min insta där jag heter tiggerifics, om du eller någon annan vill kolla i.
Vad kul! Och jag kan tänka mig att det är en fin känsla att göra något så konkret för demokratin. Ska kika på dina stories!