Min mest spelade låt i sommar heter Oroshjärta. Det är mycket passande för mitt oroshjärta har nämligen bankat lite extra hårt de senaste månaderna. Sommaren 2012 känns som en lucka, ett mellanting, där allting är så äkta samtidigt som ingenting är på riktigt. Det är nu som livet börjar, det är självklart. Utbildningen är avslutad och framtiden står för dörren, men på samma gång är allting så ofärdigt. Alla viktiga bitar är långt ifrån på rätt plats och det är mycket som måste klaffa innan pusslet är klart. Jag önskar så gärna att jag kunde vara en sådan människa som njuter av ovissheten. Som ser det som en frihet, en möjlighet och som något spännande. Men det gör jag inte. Jag är en planeringsmänniska. Jag vill ha koll och jag vill ha ett sammanhang att tillhöra.
Och jag vet så gärna vad jag vill. Jag har planer som jag starkt önskar ska bli sanna och jag vill det så himla mycket. Så nu måste det ordna sig, på ett eller annat sätt.
När jag besökte botaniska trädgården i Uppsala hittade jag denna fyrklöver. Kanske kan den ge mig lite framtidstur? Jag hoppas verkligen det. För mig och mitt oroliga hjärtas skull.
Sådär ska jag också göra om jag hittar en fyrklöver!
Vilken underbart vacker bild. Känns lite poetisk… 🙂
Hörredu. Det kommer gå bra. Du är bra. Oroa dig inte.
Jag har hört dina rop och lagt svaren i ditt hjärta.