Jag tycker det är kul när folk berättar saker om sig själva som man kanske inte hade någon aning om. Därför tänkte jag att jag skulle lista tre av mina lite svagare sidor som ni kanske inte visste att jag hade.
Jag är extremt dålig på låttexter. Eller, när jag väl lärt mig dem så brukar de sitta där de ska men innan dess, alltså… Jag hör fel på vartenda ord som går att missta, men det hindrar mig sällan från att sjunga med. Exempelvis var jag säker på att Oskar Linnros sjöng ”så lat” istället för soldat i Ack Sundbyberg. Eller att Ted Gärdestad sjöng om någon som hette Camilla när han egentligen sjöng ”Come give me love” (fast det är ju rätt konstigt med en engelsk rad helt plötsligt i en svensk låt). I Alphavilles låt ”Big in Japan” var jag stensäker på att de sjöng ”Diggin’ the band” och på något konstigt vis lyckades jag höra ”Noël” (som i franskans jul) istället för ”Go West” i Pet Shop Boys låt och trodde därför då att det var en jullåt. Ja ni förstår, så dålig är jag…
Jag är nästintill ansiktsblind. Det är inte det att jag inte bryr mig om att lägga märke till folk i min omgivning, det är bara det att jag fokuserar på fel saker. Jag kollar vad folk har för frisyr, kläder och skor och sedan, nästa gång när jag träffar dem och de har bytt outfit, så står jag där och känner mig helt lost. Jag kan liksom inte minnas folks ansikten, det är nästan omöjligt! Detta medför även att jag är sämst på att känna igen skådespelare eftersom de ändras så mycket från roll till roll och det enda som kvarstår är just, ansiktet. Inte konstigt att jag aldrig ser kändisar då jag inte känner igen någon.
Jag gillar verkligen inte det här ordet, men jag skulle nog kunna säga att jag är ganska… klantig. Mest på det sättet att jag alltid lyckas spilla mat på tröjan, jämt snubblar i trappan och har en benägenhet till att ofta skada mig på något konstigt sätt. Dock är jag lyckligtvis inte typen som har sönder saker särskilt ofta. Jag har försökt kartlägga mitt beteende och konstaterat att det till viss del nog beror på min kropp är lite flaxig. Armarna är liksom lite för långa och benen lite för snubbliga, även om det är något jag borde lärt mig hantera nu efter 22 år.
Har ni några roliga svagheter?
När jag blir arg eller bara upprörd så går min röst upp i ett högt, väldigt jobbigt tonläge. Inger inte direkt pondus eller respekt. Detta sker även när något är viktigt, vilket gör det hela ännu mer frustrerande. Min familj tycker att detta är fantastiskt roligt, me – not so much (speciellt inte när jag redan är upprörd!)…
Tack för att du delar med dig av RIKTIGA svagheter, och tack för en mycket fin blogg!
Jag är väldigt bra på namn, men ansikten går bara inte… Jag är virrig som tusan och glömmer ofta bort småsaker, som att ta in posten eller att ta med matteboken till skolan. Dessutom sover jag väldigt tungt och kan sova mig igenom jordskalv, vilket gör att jag är expert på att försova mig.
Hahahaha "flaxig".
Känner sååå igen mej på punkt 2! Dessutom när jag kollar på film så har jag så svårt att hänga med just för att jag blandar ihop alla personerna och vet inte vem som är vem, just för att "dom är så lika"!
Mitt usla sifferminne gör att jag aldrig lägger varupriser, sportresultat eller årtal när nå´t viktigt hände på minnet. (Fast jag kommer ihåg mina kärastes födelsedagar och min förlovnings- och bröllopsdag!) Sedan är jag en hopplös nagelbitare som älskar att, i köket, smygäta avsvalnade, stuvade makaroner ur kastrullen efter middagen innan resterna ska in i kylen. Så´n är din mamma!
Rackamacka foe!
Hej vilken typsnitt använder du i din Header samt på bloggrubrikerna? Vet inte om det är samma men tycker det är sjukt snyggt!
rolig läsning! 🙂 känner igen mig i det med låttexterna, är helt säker på att dom sjunger en sak, fast de egentligen sjunger nått helt annat!
Svar Sara: I headern har jag för mig att det är Futura jag använt mig av och i rubrikerna är det Andale Mono.