Where the wild things are

Man vaknar upp och ser ett nytt lager snö utanför fönstret. Suck. Och till på köpet är det en måndag som känns som världens långsammaste söndag. Då passar det bra att koppla in hårddisken i tv:n och se på Where the Wild Things Are.




Rent story-mässigt är den inte så fantastisk, handlingen känns lite tom och konstig. Men miljöerna, kostymerna och soundtracket… alla små detaljer och uppbyggda saker! Det gör hela filmen bra och det gör en grå måndag så mycket bättre!

Max: Carol, did you know the sun was gonna die?
Carol: What? I never heard that… Oh come on, that can’t happen, I mean, you’re the king, and look at me, I’m big! How can guys like us worry about a tiny little thing like the sun, hm?
0

Delta i diskussionen

6 kommentarer

  1. Boken var en av mina favoritböcker när jag var liten, fast jag minns att jag tyckte att den var lite läskig också. Såg lite grann på filmen, och jag har ju alltid varit en sucker för söta ulliga gulliga saker, så jag tyckte den verkade fin. Det kanske gäller att inte ha några förväntningar på den bara. 🙂

  2. Sofia: Gör det!

    Frida: Ja precis, så menar jag!

    Bea: Världens segaste! Och det stämmer nog, den blev nog för hypad.

    Mikaela: Hmm… ja, kanske hade jag förstora förväntningar.

    Emma: Fin, men inte ultimat! Men bra en tråkig måndag.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *