Jag förstår mig inte på alla som tjatar om hur jobbigt det är med värmen och att de längtar till hösten. Visst har stickade halsdukar, orangea löv, regnstänk mot fönstret och ullkappor en viss tjusning, men det är inte särskilt kul efter en vecka eller två. Hösten är fantastisk men jag vill inte ha den nu! Nu ska det ju vara sommar med vacker kvällssol, badfyllda dagar, picknickar i parker, festivalhäng, glassätande och allt sånt. Jag älskar att fota när solen sakta börjar krypa nedåt, ljuset som blir då är fantastiskt och jag kommer verkligen sakna det i vinter. Så nu tycker jag att vi ska ta vara på sommaren lite till, när den ändå är här!
En del av min trädgård
Den magiska gamla dörren
Den magiska gamla dörren
Luktärt med illrosa fina blommor
Äpplen som snart går att äta
Äpplen som snart går att äta
Jag kunde inte ha sagt det bättre! Sommaren är en fantastisk årstid.
Fina bilder!
Åh så fina bilder! Du är superduktig!
mvh Little Peaché
härliga bilder
underbara bilder och jag håller med, förstår inte hur vissa kan klaga på värmen
mysiga bilder 🙂 va har du för en kamera? kramkalas
Nadde: Tack! Eller hur, den är fantastisk och vi måste ta vara på den!
Ap: Tack snälla!
Little Peaché: Tack söta, vad glad jag blir! 🙂
Josefin: Tack, tack!
Ida Björck: Tack, jag förstår inte det heller!
Amanda Sundgren: Tack! Jag har en kompakt digitalkamera, en Sony DSC-S700. Kram
bra du fotar! och verkligen, sommarn är för kort
Underbara bilder, och jag kommer också sakna allt det där typ…
åh, det borde vara sommar JÄMT!
vilken vacker bild på dörren! ser riktigt magisk ut! 🙂
Alexandra: Tack! Ja, alldeles för kort!
Elin Alexi: Tack, tack! Jag saknar det redan!
Tove: Eller hur!
Inspiration: Tack, jag älskar den dörren! 🙂
Javisst, både tanken på sommar, höst, vinter och vår är förtjusande men aldrig lika välkomna när de väl är på ingång som man trott. Jag älskar tanken på kvällsdopp i solnedgången, gå under rödochorangea träd med den där london dimman i luften runt omkring, att gå hem under skratt med långsamt smältande snöflingor på vinterkappan och när blommorna äntligen slår ut. Vi väntar alltid på att nästa sak ska komma, efter en vecka med snö känner vi oss färdiga och väntar under klagomål på vårfåglarna. Det är något speciellt med den väntan. Och just nu väntar jag på inget annat än hösten. Det känns för tillfället som att halsdukar, orangea löv, regnstänk mot fönstret och ullkappor slår allt annat fint i världen. För nu har jag bestämt mig – jag vill ha höst.
Puss!