Sex bilder, platser och stunder som jag minns lite extra från Sicilien.
Staden Messina, hamnstaden på östkusten som var långt ifrån en klassisk turiststad. Där nattklubbarna låg precis vid stränderna och vi slängde av oss klackarna och dansade runt, runt i sanden. Där veckans enda oväder drog in över torget och blåste liv i de slokande markiserna. Där vi snirklade oss upp för den långa backen på vägen hem, med Kiss Kiss radio i högtalarna och fönstrena nedvevade.
Granita, den sötsliskiga isdrycken i olika smaker. Kaffe med vaniljgrädde till frukost och iskall citronsmak framåt eftermiddagen. Serverad med en brioche vid sidan av och numera en favorit.
Taormina med den intensiva hettan och det turkosblå vattnet. Där stenarna brände under fotsulorna och det salta havet svalkade extra bra. Där man nådde stranden via en högtgående linbana som bjöd på lätt svindel och vacker utsikt. På varsin solstol försvann dagens timmar snabbt och parasollen fälldes upp och ned med jämna mellanrum.
De färska grönsakerna vi köpte på marknaden, båtarna som var ute för att fiska svärdfisk och de magiska pastarätterna med musslor, citron och vitlök. Det lokala vita vinet i karaffer, den krämiga gelaton som låg upplagd i långa rader och den nygräddade foccacian med sardeller. Det rådde ingen tvekan om att Italien var solens och matens land.
De böljande olivlundarna och de taggiga kaktusarna som kantade vägarna. Stora limeträd mitt på gatorna och vindruvor i stora klasar ovanför ens huvud. Överallt grönskade det och naturen skämde bort oss gång på gång.
Gole Alcantara, med det klara källvattnet. Där man kunde glida med i forsens strömmar och upptäcka magiska grottgångar. Där artongradigt vatten gav välbehövlig svalka när temperaturen kröp upp emot trettiofem grader. Där släta stenar blev till solstolar och taggiga klippblock utgjorde kulisser.