En långhelg i juni

 

 

 

 

 

Livet gav mig en långhelg och jag tackade och tog emot. Promenerade i ljummen Stockholmskväll över Skanstullsbron och försökte landa i steg och tankar. Kände mjuk asfalt under fötterna och ett pickande hjärta inuti. Gick till blomsterbutiken och köpte tomatplantor och örter till balkongen. Ville fylla den med liv även om jag inte visste för hur länge. Jord under naglarna, svarta små ränder att skrubba bort över handfatet. En dusch, en finklänning och så tåget till Uppsala. Torkade svettpärlor från pannan och tog hissen upp till elfte våningen. Födelsedagsmiddag med syster och sambo, med tonfisk, tartar och tacos. Avvägda smaker och en utsikt att se sig ännu mer mätt på. Kvällspromenad hem längs ån och Smurfhits 4 på luftmadrassen i vardagsrummet.

 

 

 

 

 

 

 

Lördag morgon och en buss upp till Hälsingland. Såg klorofyllgröna ängar och blåa berg swisha förbi utanför fönstret, som ett vykort på flera mil. Kom fram till en nära vän och hennes nyköpta torp. Sillunch i trädgården och sen jord under naglarna igen. Gräva, flytta, vattna, så. Bikini och jeansshorts, fötterna i tofflor och en kall öl i solen. Allt tar sin tid, men ingenting känns svårt. Grillade på kvällen och hettan dallrade fortfarande i luften, som en fondvägg av högtryck. Tog med hundarna ner till sjön. Plockade liljekonvaljer i dikena och sparkade grus. Nästa dag, nya rabatter att gräva och lister att spika. En sak i taget, ja som livet överhuvudtaget. Vände hem med lyckoklöver och lyckokänslor och en lyckohelg till ända. Tack.