För hundra år sedan…

Jag hittade ett gammalt fotoalbum här hemma…
Här är min farfars föräldrar, Ester och Alfred. Foto är taget på deras bröllopsdag den 8 oktober 1910.
På den andra bilden sitter Alfred och hans bror Axel.
Det står inte vad de här barnen heter, men de är förfärligt söta tycker jag!
Och här har vi två mycket charmanta herrar. Vem skulle inte vilja ha ett telefonsamtal från den stilige mannen till höger? 😉

Delta i diskussionen

14 kommentarer

  1. det där med fiol verkar ju uppenbarligen ligga i släkten… vilken press 😉 ursöta ungar, men jag vill faktiskt inte ha ett telefonsamtal från herren… inte riktigt min stil. men de har ju rätt moderna frisyrer, haha. Nu ska jag laga mat och storstäda heeeela min lägenhet. jag hämtar lite städkraft från dig min käraste syster. men du, efter de där bilderna känns det ju ännu mer som att släkten är bäst! älskar min familj o släkt! släktkalas forever liksom. simma lugnt! puss

  2. Vendela: Haha, ja sannerligen! 🙂 Nja, inte riktigt min smak heller men han ser ju väldigt stilig ut i alla fall, det måste du medge! Eller hur, typ en centimeters stubb som står rakt upp, haha. Lycka till med städningen, du har ju i alla fall inte sååå stort! Släkten är bäst! Puss

  3. Jag skulle inte heller vilja ha ett samtal från den där herren. Däremot verkar telefonen riktigt intressant! Säkert en Ericsson den oxå! 😉

    Allt gott!

    /M

  4. Hejsan hoppsan Julia. Din blogg är underbar. Älskar designen, älskar inläggen, älskar ALLT. Söt är du också. Jag skulle gärna vilja få ett samtal från den snygge herren till höger, precis min stil. Fortsätt att vara sjukt bra. Tack. !!!

  5. MsShallow: Ja, så är det säkert! Det är så fint när barn ler! 🙂

    Musdoktorn: Haha, det är det kanske! 🙂 Ha det fint!

    Jenna: Åh, tack! Det är lite kul att klicka sådär!

    Lina: Eller hur! Släkten är bäst, alltid! Puss

    Amanda: Hej! Åh vad glad jag blir! Det här gjorde min kväll! Tack, tack snälla! Kram

  6. Men åh! Bedårande är ordet. Jag älskar gamla fotografier. de är som de talar till henne från den tiden. bara att stiga in och kika runt i vad som en gång var vår värld liksom. fast för så länge sen. lite läskigt men kittlande lockande.

  7. Kajsa: Eller hur! De är så fina och fascinerande!

    Ulrika: Haha, när du säger det så, så är de faktiskt lite lika! 🙂 Kram

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till kajsa Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *